måndag, december 30, 2013

VÄNTAN

Sitter och morgonmyser i soffan med min minsta lilla unge och väntar på att det ska bli nytt år. 
Nya löften, nya möjligheter, ny histora och nytt liv i största allmänhet. Fast det enda jag egentligen önskar och hoppas för nästa år är att alla ska få vara friska och glada. Vad är viktigare?

Men om man bortser från det lite - även om det alltid kommer högst upp och det enda som finns kvar om man skalar i allt oviktigt...

Då har jag i vanlig ordning en lååååång radda löften. Det finns ingen i min nära bekantskap som fortfarande håller på med löften. Förutom jag. Helst vill jag skriva ner och försegla innan 12-slaget under högtidliga ceremonier. Helt enkelt eftersom jag inte kan påbörja något nytt en onsdag i mitten av april eller november. Det måste vara nytt år. Jag har försökt med första dagen en månad och i värsta fall en måndag. Men det funkar aldrig. Nytt år är grejjen. Det är då jag ska bli en lite bättre människa, mamma, fru, kompis osv i all oändlighet. Iallafall tills möjligheten för nytt liv öppnar sig nästa gång. Men dit är det 367 dagar kvar så jag får nog hoppa på tåget nu när det går.

onsdag, oktober 23, 2013

LEAN

22.00, huset är kavt lungt. Vore det inte för diskmaskinen från 1765 som låter som en skördetröska hade det varit rätt rofyllt. Istället funderar jag på att ringa arbetsmiljöverket och anmäla oss. För bullerskador och troligen alldeles för mycket utsläpp. Eller något i den stilen.
Sen funderar jag på nytt köksbord. Även det borde anmälas till miljöverket. Hela huset borde. 
Micke ska införa LEAN i huset säger han. Jag drar ut en valfri låda och undrar hur fan det ska gå till. Ska vi bränna ner huset? Köpa hjälp? Ta in en konsult? 
Det finns inte en enda rätt plats för rätt sak på någon av våra 3 våningar. Jag har ingen aning. Jag kan hitta passet i påslådan och osten i handdukslådan. 43 av korten i kortleken ligger med kortleken. De övriga 9 ligger här och var. Helt ärligt. Arbetsmiljöverket hade nitat oss. Big time!

lördag, april 13, 2013

Lördagsotta

Vi ses snart. Känns det som :-)
Ha en skön lördag.

måndag, januari 07, 2013

Recyclar ord...


Tyst i huset. Micke tränar fotboll IRL (å inte FIFA 13 som varit standard sen tomten kom på besök den 24 januari 17.30). Barnen har däckat fint lite här och var efter kvällens slalomträning. Och jag..? Ja just det, jag skulle ju ta vara på min ensamma kväll och kom ända till köksbordet med datorn. Sen blev det stopp. Å här sitter jag än. Kollar runt lite bland gamla inlägg och inser några grejjer.

A) Att ett inlägg som är är 3 år gammalt (här) funkar precis lika bra att använda idag. Recycling när den är som bäst. Same same och nästan inte ens different.

B) Att barnen faktiskt blivit mycket större, precis som min midja.

C) Äh... kommer inte på något.

Hur som helst så ville jag bara säga att i år blir det ett sjuhelsikes bra år. Också. Och jag har någonstans löst lovat prova köpstopp efter turen till sophålan på onsdag. Betyder det att jag måste tänka på allt jag behöver och panikhandla imorgon? Eller är det bara att köra hårt, skita i allt förgängligt habegär och se hur länge det håller?

Som sagt, tyst i huset. Jag kollar vidare i det förflutna i brist på ork att tänka på framtiden.

Fridens

onsdag, augusti 08, 2012

MORGONBLUES

En hel oplanerad dag! Hm... undrar om vi hinner en sväng till Mallorca, Borås Djurpark på vägen hem och avsluta med soptippen och gärna en fika med Charlie och barnen.

Börjar med en kopp kaffe och funderar på saken.

tisdag, augusti 07, 2012

DISKMASKINSBLUES

Scenen; ett kök, diskmaskinen av modell äldre brusar, inne vid tv:n sitter Jack och Love med bästisen Anton och har grabbkväll. Uppe sitter man och dotter och läser saga. Jag sitter i soffan i det där köket och bara drabbas lite grann av blogglängt. Inte för att jag absolut måste dela med mig av min tillvaro utan mer för att det var så himla längesen jag skrev något. Alls. Jag som byggt mitt liv på att hålla igång minst 4 dagböcker samtidigt har inte skrivit en rad på en hel evighet. Dvs hur ska jag någonsin komma ihåg hur bra jag haft det på semestern? Jamen - använd hjärnan tänker ni då. Ty det verkar ju vara en bra lösning. Men då den fortfarande består av 3/4-delar teflon är det inte ens ett alternativ. Men så tänker jag att det nog egentligen inte är detaljerna som är viktigast att komma ihåg. Kanske mer känslan av att man har det jäkligt bra.
Bra som i att vi fick känna av Moder Jords krafter i form av en tromb utanför stugknuten och ett jordskalv som skakade Love ur sängen. Utan att det hände mer än egentligen det, inga rasade hus. Lite fallna träd och en bortblåst båt men ingen skadad. Läste att jordskalvet i Japan förra året var 32 miljoner gånger starkare än det vi kände igår... Himmel, vilken jävla maktlöshet!!! Så ja, känslan av att vi har det väldigt bra är en fin känsla. Därutöver finns det en miljon andra skäl till att känna att livet har drabbat oss positivt så här långt.


Men åter till scenen. Där i köket. Där jag är nu. En diskmaskin som brusar i bakgrunden gör t ex att jag kan bryta en bit av chokladkakan utan att någon hör. Men ja, det var egentligen inget mer jag ville säga. Mer än ett hej till er som trots en sorglig bloggtorka går in här och kollar läget ändå. :-)
Nu vill Jack mysa med morsan så bäst att passa på. Snart är de 18 och tycker jag är helt ute. Och är de arton betyder det att jag...

Nä vi nöjer oss med att de bara är 7 och fortfarande tycker jag är knalltuff.

Sommarens tre bästa - alla kategorier. Och fisken var också god.

torsdag, maj 10, 2012

50 KG

Ämnet för dagen får bli socker. Och bilden nedan är talande. För min gladlynte bror och för mig och för alla som begåvats med den briljanta sockerberoende-genen.

Gissa var...!
Ibland fastnar något. Idag fastnade siffran 50 kg socker i mitt medvetande. Så mycket socker äter vi svenskar per år och människa. Men vad är grejjen med socker? För det första så finns det all over the place. I rummet mitt emot, i rummet snett till höger, i rummet jämte, i fikarummet, i lunchrummet, i rummet under. Min arbetsplats ÄR socker. Börja på Bolon så får du förutom en fantastisk arbetsplats även några kilos extravikt och ett grundmurat sockerberoende. Igår slog vi sockerrekord så idag beslutade vi oss för en sockerfri dag vilket resulterade i massvandring till kaffeautomaten och fruktkorgen. Och då ska man veta att det handlar om godissocker vi avstår. Inte allt annat socker som bara regnar in i munnen på dig via mackor och potatis eller var det nu finns det lilla illvilliga ämnet. Lika beroendeframkallande som narkotika!

tisdag, april 24, 2012

Idag var vi så här glada på jobbet. Vi har så här långt överlevt en lång match mot UK som har svart bälte i byråkrati.

torsdag, februari 23, 2012

RESPEKT FÖR LIVET

Idag önskar jag att det fanns en smärtlindrande salva att stryka på en trasig själ. Jag önskar att alla fick känna lycka och inte ofattbar sorg. Att livet var rättvist och snällt. Inte gränslöst sorgset.
Jag tänker så mycket på familjen E. Inget som sägs kan lindra, inget som sägs kan hjälpa. Det enda vi kan göra är att visa respekt för livet. Att ta hand om det som är här och nu, att uppskatta och njuta. Att inte vara småsint och göra tuppar av fjädrar. Respekt idag är att vara tacksam för allt som är så himmelskt bra även om det är stojjigt, rörigt, fullt av omaka strumpor, argsinta små ungar och lite motgångar. So what, det är ju livet. Gå in HÄR och kämpa ihop med denna lille krigare. Ingen kan göra allt men många kan göra stordåd.

tisdag, januari 31, 2012

Skidor på!!!

Alla tyckte det var lite konstigt med ett par goggles som var ute och åkte helt själva i backen. Men så såg de en jättestor hjälm och sen något litet orange som satt under hjälmen, och förstod att jag hade fått följa med.
I backen var det var så här fint. Och helt plötsligt så glömde man bort att halva vintern varit en enda stor gråzon. För nu blev det vitt och kallt så vi teg.

torsdag, januari 26, 2012

Dagens hinderbana

Bara för att ni riktigt ska förstå de frestelser jag ska motstå varje dag på jobbet ska jag guida er genom min gårdag:
Vi börjar i fikarummet, helt jämte matlistan, där det ligger lite små kakor och säger "god morgon - ät mig"!

...vi går vidare bort i Loungen och ser man på, där har någon hällt ut små chokladgrejjer från SP...

...för att passera lilla pentryt på vägen till kontoret. Jaadå, lite kakor...

...och i konferensrummet 5 meter från mitt skrivbord tronar denna lilla gottehög...

...avslutningsvis öppnar vi kylskåpet och hittar då Idas fantastiskt fina morotsmuffins...

...tätt intill kartongen med semlor.

En jävla hinderbana helt enkelt.

tisdag, januari 24, 2012

Dagens utmaning

Besatthet som jag kämpat med under dagen:

- Att inte gå in i konferensrummet och äta upp först 1 och sen 21 Twist till.

- Att inte gå ner i fikarummet och äta en kvarglömd semla från Oves födelsedagsfirande igår.

- Att inte dricka mer än max 3 koppar kaffe före själva kafferasten kl 10.00, allt för att glömma besattheten av Twisten där upp.

- Att inte äta varken bullen, kakorna eller kexen som fikades på hos Elle denna eftermiddag.

Jag är sjuk! Jättesjuk i sockerberoendesjukan. Men nu ska den faen bort.

Så vad har framkallat ytterligare ett försök? Igen. För kanske 32:a gången på ett år.
Ett tandläkarbesök som gjorde ett relativt djupt intrång i januariekonomin. Ett hål! Jag har inte haft hål på 25 år. Men nu? Samvetsfrågan ställdes såklart där i det kala vita rummet. "Småäter du?" Vad svarar man på det? Ja ungefär en gång i halvtimmen och gärna något som är saftigt indränkt i socker... Jag sa givetvis nej. Men min hjärna visste att jag ljög och att det kanske har något litet med hålet att göra. Så därför...

tisdag, januari 03, 2012

Ojdå, det funkade visst inte...

Nä hörrni, det där gick inte alls. Gorbatjov på TV. Micke i soffan. Barnen i sängarna. Dags att traska upp en våning och ladda inför ytterligare en dags ledighet. Det är så gött!




Ledigheten börjar bli en skön vana.  Ingen stress att sova. Ingen stress att vakna. Allt sker lite som det faller sig. Tänkte göra fint här inne. Men upptäckte att jag inte har några fungerande licenser på varken Indesign eller illustrator. Som om det hade hjälpt. Jag är handfallen. Men så hittade jag det här istället? Hur blev det då?

torsdag, november 17, 2011

Turboeffekten

Intressant när turboeffekten tar över livet.

8-16.30 på jobbet med (eller egentligen utan) glömd mobiltelefon hemma, sittandes på samma stol i 8 timmar. Gick till skrivaren 2 gånger, till toaletten 1 och kaffeapparaten 3. Inte konstigt jag var kissnödig när jag kom hem.
16.25 hemma och sladdar om i hallen. Ut med ett barn i bilen för gympafärd. De andra två kvar hemma med barnvaktsmormor.
16.55 hemma igen utan dotter men med 2 påsar Mamma Scans.
17.00-17.35 kvalitetstid med en tvilling på varje knä. Vi kollar coola filmer på Youtube.
17.35 far upp i panik. Hjälp vi ska hämta barn nummer tre. NU!!!! Alla tre springer ut i bilen och kör så det ryker. Hinner i tid.
17.55. Hemma igen. Lagar till de stackars ynkliga Mamma Scans, kör frågesport vid bordet. Alla svarar i mun på varandra och blir osams. Följt av disk, bada, borsta tänder, läsa saga, krama, berätta en sak, säga hej till micke som kom hem, krama, trösta, släcka.
20.15 Går in på andraskiftet med en uppkoppling lika effektiv som ett rep.
23.45 Andraskiftet får härdsmälta och går och lägger sig.

Imorgon - same same but different.

Behöver en bra ögoncreme bums och lite brun utan sol plus eventuellt även en korsett. Det kan kanske lura någon att ge intryck av en utvilad, pigg och välvårdad 3-barnsmorsa.
Herregud, tiden bara rinner iväg. Jag kommer vara 65 innan helgen är slut.

Natt vänner. Vi hörs igen.

torsdag, augusti 04, 2011

prova prova

Ska bara prova prova lite hur det var att blogga. Bara lite grann. Saknar´t lite. För vet ni vad som är det bästa med att blogga? Jag vet. Förutom att man kan tjäna pengar på sin blogg, vilket är en helt annan business, så är det välgörande för nöjsamheten. Att sitta i lugn och ro (utopi) på kvällen och fundera på vad som egentligen hände där mellan 6.30 och 23.00. 16,5 timme måste ju ändå innehålla något. Vad som. Dåligt eller bra, långtråkigt eller skitkul. Skit samma, men något har ju hänt. I tjurigt läge kan en dag lätt avfärdas med ett flyktigt fy fan. Men tänker man till lite så blir det ganska många plus ändå. Eller så kan minusen på något vis ändå svikta mot plus. Bla bla... jag är inte bra på rationella förklaringar men vad jag menar är kort och gott att det är bra att reflektera lite. Om man sen vill göra det öppet eller inte är ju en annan fråga. Och den frågan har jag inte svaret på.

Men vi hörs säkert.

Plus-plus megadelux.

torsdag, juni 09, 2011

Sannerligen, idag hände det!

onsdag, juni 08, 2011

Summerat

En halvrisig dag som förvandlades till något riktigt bra tack vare (håll i er - prettovarning - men älskar't)
- Strålande solsken

- Kvällsmat
vid sjön med egna plus inlånat barn
- Spontanbad helt jämte kvällsmaten vid sjön

- Kvällssaga på balkongen med tre nyduschade finungar och husets alla kuddar
- En skål smågodis helt för mig själv


Sannerligen kunde livet varit av en betydligt sämre kvalitet.


Nea tog med sig Nova på kvällsmat till sjön...

... och somnade sen på balkongen.

Har varit i Bryssel i helgen och inte påbörjat mitt nya hälsosamma liv. Det tänkte jag göra en helt annan dag. Eller ärligare är väl att säga att jag tänker göra det varje morgon. Faktiskt är det det första jag tänker på; att idag kommer det hända!
Men så kommer man till jobbet. Och då händer det sig istället att Amin ska gå på föräldraledigt och "firar" av sig med tårta. Möjligheten/karaktären att säga nej? Den existerar bara i fantasin. Sen kommer man hem och hittar skålen med smågodis som vädjar om att bli uppäten. Och eftersom jag redan förstört dan med tårta är det lika bra att köra på och få även godiset avklarat.

Men imorgon!!!

onsdag, maj 25, 2011

En helt vanlig tisdag...

...kan man få ha tur att spendera här... På Waldemarsudde i Stockholm. Tillsammans med människor som drivs av passion och som kör och satsar allt - hellre än att kompromissa. Stentufft.

I morse; Höll på att missa flyget hem från Stockholm, inte pga askmolnet utan pga att jag missat avgångstiden. Av en händelse pratade jag med Resia som upplyste mig om att vårt flyg gick om knappt 2 timmar. Bråttom bråttom, ilfart i taxi. Hann köpa med oss varsin kartong pizzaslicear från Pizza Hut och äntrade planet med kraftigt ostindränkt medhavd pizza. Åts upp innan planet ens hunnit lyfta. Sov sen som en klubbad oxe. Hem, lite jobb och hämtning av barnen som var och hälsade på sitt kommande fritids. Firade mammas födelsedagskalas och nu alltså dags för fikonträdet att få en plats i våra liv.

Från snittar och bubbel till fikonträd på mindre än 24 timmar. Passion och inga kompromisser...
Sov gott vänner.

onsdag, maj 18, 2011

Onsdag - i all enkelhet.

Det fina med att alla bloggar så flitigt är att har man inte tid för eget bloggande kan man alltid stjäla ett inlägg från någon annan; Igår var jag här.

På en konferens som jag tillbringade mer i telefon än någon annan dag de senaste månaderna. Så blir det ibland. Dvs inte alltid som man tänkt sig. Men bra ändå. Bara annorlunda.

Kom hem sent sent till min svägerska/socialhjälp/frisör/barnvakt som satt uppkrupen i vår soffa insvept i 3 lager filtar. Pannan har stannat, Micke är borta, värmen är avstängd, veden är slut i kombination med taskig Sverigevärme. Men hon var ändå uppåt så vi satt där i soffan, hon under filtar och jag med jacka, och slog ihjäl ännu en sen timme. Det finns så mycket att prata om. Förstår inte när man ska hinna igenom allt. Någonsin. Det finns så mycket som är konstigt i livet. Och så mycket bra. Det kan man väl ändå älta i evighet amen. Eller är det bara jag som är sådan?

Äh, ta hand om er och sov gott.

måndag, maj 16, 2011

Slösa inte bort livet

Har fått så många tankeställare de senaste veckorna att jag snart inte kan tänka mer. Livet är så skört och bräckligt. Att inte handskas med det varsamt medan man kan är ofog. Att inte uppskatta det lilla i det stora är slöseri med tid. Att inte älska och ta hand om sina närmaste oförsvarbart.

Tankarna snurrar, jorden snurrar, huset är fullt av sovande barn och jag är lyckligt lottad.

Kram

söndag, maj 08, 2011

Ogräs vs Moi

Hade jag haft lite mer koll på mina grejjer hade jag kunnat ladda in hur mycket bilder som helst. En blogg med bara text känns föga inspirerande. Men nu råkar både laddare och kortläsare vara spårlöst borta - så no pics.
Föreställ er istället följande: 22 x 2 meter totalt översållat med kirschkål. Det är nämligen i den där rabatten jag håller till idag. Mina grannar skrattar åt mig. Men något ska man väl ägna söndagen åt. Mike lägger i bryggan, barnen är utpridda på kalas och hos grannar. Och vad fan gör jag - rensar ogräs som jag ändå inte kan vinna över.

lördag, maj 07, 2011

Safari by Ljungsarp

Ljungsarp - Ulricehamn 3,5 mil, lördag kväll 21.00-21.30

- 3 st älgar
- 1 st tjäderhöna
- 11 st rådjur
- 1 st katt
Dessutom, får, kossor, hästar, blandade småfåglar.

Känns fint att bryta bloggtystnaden med breaking news av denna kaliber!

tisdag, april 12, 2011

Plötsligt händer det

Den här gången ska jag inte åka förbi flygplatsen långt ute på R40. Jag ska svänga höger.

Lite risig uppdatering här inne. Ämnen saknas inte, egentligen inte heller lusten. Möjligtvis tiden, men det handlar ju mer om prioritering. För tid finns - om man vill.

Har en finfin vår framöver med mycket kul resor både i jobb och privat. Börjar imorgon kl 04.30 när taxin kommer och hämtar mot Landvetter för vidare färd mot Milano.
Några intensiva dagar i samband med Salone del Mobile och allt som händer i samband med den. För Bolons del händer det en hel massa.

Väskan ska snart packas. Tidsoptimisten har talat. Men what the h...., klockan är inte 04.30 än på länge.
Och jag vet var passet är. Bara en sån sak!

onsdag, mars 02, 2011

Prioriteringar

Idag hade jag ett telefonmöte inbokat på fm. Ingen ringde, men det kom ett mejl efter 10 minuter;

"Mötet före blev försenat och nu har han har gått på lunch med drottningen"
.

Vad är det för prioritering?

måndag, februari 21, 2011

VAB och sånt

Kallt, kallt, kallt. Glad över att jag begåvats med ett intresse för skidåkning så vintern är till någon nytta. För trots att jag är stort fan av långisar och kyla så börjar jag snart vekna. Kan ha med dagsformen att göra. Har varit hemma och VAB:at med tre av tre möjliga. Har zappat mellan barnen och jobbmejl och en ringande telefon, pingisbordet, spisen, dammsugarn, köksbordet, skafferiröjj, jobbmejl, telefon, gos i soffan, fotbollsmatch, mejlen, telefonen osv osv osv...Ni hajjar. Ibland känner man sig mer än lovligt schizofren. Barnen vill ha full uppmärksamhet och det vill såklart den i luren också ha, som inte har en aning om att jag är hemma med sjuka barn.

17:30 - ut i backen för slalomträning med Jack. Fint med friskluft. Men nu känns det dimmigt i skallen. Febrigt i ögonen och ajaj i benen. Sängen nästa. Imorgon är jag jättefrisk!

fredag, februari 18, 2011

Kreativitet



Någon har visst lekt lite...

Flowers

Torsdagen började på minus men gick snabb över i plus tack vare denna fantastiskt vackra blomsterbukett. Det droppar in blomsterbud lite då och då på jobbet. Oftast, faktiskt ganska aldrig står mitt namn på, men just denna dag som började så grått var den bara till mig och genast blev det rött och varmt igen. Det var inte Mike som varit i farten, han har deklarerat tydligt att blomsterbud inte är hans grej, utan Bolons partner i London som var hos oss ihop med engelska arkitekter förra veckan.
Vilken fin start på dagen! Mer blomsterbud åt folket!

Early bird

Mmm eller Zzzz. Vet inte riktigt vilket. Båda passar.
Mellan 19 och midnatt igår bjöds vin, mat och tjöt runt bordet. Tror vi hade längtat lika mycket allihop. Finns mycket att ta igen när det gått 2 månader sen sist. Mysigt och otroligt kul. Inte en tyst sekund på 5 timmar. Klockan blev mycket innan ögonen slocknade. Däremot var den inte så mycket när de vaknade igen. Har tagit en ledig dag, Mike och barnen har sportlov och jag längtade efter mys. Passande dag... Love har feber för 5:e dagen i rad, Nea vaknade mitt i natten med feber hon också. Gick ner, tände en brasa och tog fram datorn. Jobbet tog visst inte sportlov idag. Lite pill och fix innan frukost så hoppas jag saker och ting faller på plats.

Bloggen håller på att ändra form, men hann inte klar och jag blir fan förbannad över att jag inte vet hur man gör. Men jag kommer igen...

tisdag, februari 15, 2011

Leker


Sitter i soffan med en feberhög Love jämte mig. Kliar honom på ryggen med en hand och leker lite med bildprogram med den andra. Jag är ingen hacker, inte min chef heller, men hon har listat ut grejjen med bildcollage. Har nu fått de djupaste kunskaper av henne i detta ämne så nu ska ni få se collage mina vänner. Om ni orkar hålla ut. För nu ska jag bära upp barn och placera ut dem i diverse rum och sängar. Sen ska jag placera mig själv i detsamma och sova stenhårt till imorgonbitt.

Bilderna är från i söndags. Pimpel och fotboll på sjön. Uselt resultat men strålande sol.

söndag, januari 16, 2011

Whats up?

Hej, vad gör ni ute i stugorna?

Sitter just här på en stol och funderar på hur krångligt det är att bli av med saker på Tradera. Samtidigt som Nea och hennes lilla kompis Olivia har bytt om till bikini och leker simhall i soffan. Funderar inte bara på Tradera utan på ungefär en miljon saker till. Stort som smått. Lättsamt och tungsamt. Som livet är i stort. Lite upp och ner. Blandkompott. Och nu börjar badbrudarna bli hungriga så det är väl bara för gammelmorsan att ställa sig vid spisen. Funderar även på om det går att springa idag och om jag ska ta upp tråden jag tappade i mitten på september när jag toppade mig (inte svårt att toppa den här formen) inför Lidingöloppet. Kan man springa idag? Eller rättare sagt bör frågan ställas; kan man med att springa i dagsljus på stadens trottoarer? Till allmän beskådan. Jag vet ju att jag kommer besvara frågan med ett nej. Men fundera kan jag. En stund till. Nu mot spisen. Vi hörs igen ;-)

söndag, november 28, 2010

Gillar´t

Tiden går...
Har suttit och titta på gamla filmer (allt är relativt men i vår värld ca 5,5 år gamla) med start från Jack och Loves första dagar fram till Neas första år. Både jag och Micke har suttit med tårar i ögonen i soffan mitt bland våra fascinerade ungar som verkligen gillade vad de såg på TV.
Men vi har inte gråtit hela helgen, vi har haft det jättegött. Kommer snart tillbaks med mer om det. Ska försöka gaska till den här bloggen med lite bilder också, inte bara ordbajs. Det blir rätt tråkigt utan va? Bara mitt dravel. Men för min hjärna är dravlet bra. Jag gillar´t. Jag gillar jättemycket att jag kan gå tillbaka och läsa om hur vi hade det för 1 år sen och för 2 år sen. Det är ju det som är grejjen!

Nu tillbaka till listorna. Försöker få lite struktur på veckan som kommer. Det börjar arta sig. Går extremt bra i nymålad kökssoffa vid nymålat bord och med nyinköpta kuddar från Oddbirds, tillverkade av helt fantastiskt vackra Vietnamesiska folkdräkter. Och nu hade det passat med en bild på detta eller hur? Fixar´t sen - imorrn. Ska bara sladda förbi Expert och köpa ny kamerasladd som av en händelse inte ligger där den brukar. Och ingen annanstans heller för den delen...

onsdag, november 17, 2010

Ung & bortskämd

Det finns ju helt klart en mening med generationsboende. Och då tänker jag inte bara på oss och våra barn. Det är ju annars en ganska vanlig variant.
Idag jobbade både jag och Mike sent. Mamma hämtade barnen på dagis. Med sig har hon två hundar OCH hon har bakat bullar och samlar hyfsat många pluspoäng genom att inleda med fika. OCH hon har handlat OCH förberett kvällsmat OCH lagar även till densamma. Att komma hem till ett upptänt hus innehållandes en mor, ett par hundar och omkring 3 barn som hälsar välkommen hem är världsklass. Jag känner mig lite som en deltagare i "Ung & Bortskämd", bortsett från ung.

måndag, november 15, 2010

ojoj

Inser vad som gör livet värt att leva så fort jag öppnar dörren och kommer hem. Ett levande hus fullt av barn, hundratals stövlar, damm, smuts, grejjer, tvätt, onödiga saker, för många skor, för lite tomma ytor och ett överflöd av känslor som yr åt alla håll och kanter.

Har just sett "Mina vänners liv" eller vad heter serien? Hur som helst så får jag ångest av den. Fast det är helt vanliga liv. Jag är ömhudad idag. Kryper in i kokongen, snusar på barnen och stänger av världen en stund.

söndag, november 14, 2010

Kommer det någon snö eller?

Är sjukt sugen på att åka skidor. Skulle bott på helt annan breddgrad. Där det finns mycket snö och branta berg. Vad är det här? Regn??! Ge oss lite snö!
Frågade Love innan han somnade hur han ville att nästa vecka skulle bli. "Jag vill att det ska komma snö"! Hurra, han har fattat. Sitter och knapprar på nätet efter skidresa i mellandagarna eller över nyår. Kriterierna är hårda. Inte för långt (åksjuka barn), inte för brant (har tre barn som inte har lärt sig åka slalom än), gärna bastu, bad och stora rum... Har ev hittat något som funkar. Får se var det kan sluta.


Rapport från kökssoffan

Sitter kvar i köket. Har baxat in en kökssoffa och nytt köksbord (loppis så klart och ärvt) och det blev så mysigt att jag blev sittande kvar.
De 3 musketörer har förpassat sig själva till tv:n och djursjukhuset. Mike tränar fotboll. Det ser ut som ett smärre krig i köket. Hemtrevligt kan man kalla det... Här bor det folk, en hel massa människor som lämnar spår efter sig precis hela tiden. Kapitulerar, sippar vidare på teet. Sneglar mot glöggen... Det är precis lagom mörkt för glögg.

Känner mig väldigt väldigt dåsig i hela kroppen. Borde vara piggare. Har tankat massor av energi i helgen. En vända till Göteborg med systrarna Fritzson är en dubbel dos vitamininjektion i sig. Konstaterade krasst att det blev alldeles för stressigt. Åkte buss ner vid 8 i går morse. Åt frukost till 12 i djupa härliga soffor. Lite affärer på det, men blev sugna på lunch. In på myllrande Soho. Vin, lite granna mer vin och hoppsan, bussen går hem om 30 minuter. Gjorde en hetsig 20-minuters shopping och sprang till bussen. 6,5 timme i Gbg där 4,5 tillbringades i sittande läge. Minsann. Vi gjorde inte butikerna rikare men likväl sinnet. Fortsatte direkt hem till Charlie för kvällsmat och bastu.

Söndag i fars tecken såklart. ICA var hett på morgonen. Mötte många med samma tanke. Färskt bröd till pappa... Piffade upp frukosten på sängen med en fisketidning och sen drog vi till farmor och farfar, bjöd dem på lunch och hämtade hem ovan nämnda köksbord och kökssoffa, i vilken jag för övrigt tillbringat hela kvällen. Ett nytt favvohäng i huset. Det är riktigt riktigt mysigt.

Ny vecka, nya möjligheter... öh. Nya möjligheter att börja mena något med att säga det. Jag börjar anta formen av en överkokt makaron. Det är inge bra. Men det är långt till nästa års Lidingölopp. Lite för långt för att det ska ha någon effekt redan nu.
Imorgon ska jag leta upp motivationen. Imorgon är dagen när allt ska bli bättre... nä va fan, jag hittar bara på. Det kommer inte hända. I morgonkväll kommer jag sitta på samma plats och tänka samma sak...

onsdag, november 10, 2010

Långisar och vinterdäck

Nu kan man sjunga långkalsongens lov igen. Underbart. Långkalsongen just. Snön gillar jag också men skotta ogillar jag intill bristningsgräns! Ändå var det just det jag ägnade mig åt igår kväll. En liten liten pyttestund. Tills Mike kom hem och ordnade till det ganska mediokra resultatet. Han tycker det är kul. Snön fastnar på skyffeln, skyffeln är för kort, nä fy fan. Snö utan att behöva skotta är däremot helt oslagbart.

Har man dessutom ett par vinterdäck på bilen så är saken biff. Det hade vi inte igår morse. Gäller då att köra rätt i stan, dvs rakt fram och tillbaka, i sicksack och i största möjliga mån undvika allt som lutar upp eller ner. Vilket i sig är en utmaning.

Ringde i panik till Däckservice. Visst kom in kl 15.30. OK. Då ska vi se, var är däcken? Ringde Micke på jobbet och frågade. Just det, längst ner i källaren, längst in. Äh hur mycket kan ett däck väga. Det går la fort att hiva in dem i bilen. Jag slutar 15.00, barnen ska hämtas 15.15 och jag ska byta däck 15.30. Gott om tid... Flera kvartar till godo. Jodå... Gick det att komma upp på garageinfarten till huset? Nej. Redan lite lätt stressad. Kånkar däck för däck upp från källaren och sen ner till vägen och sen, få se, just det in i bilen. Litet krux. Det är bilsäten i vägen i hela bilen. Alla 7 sätena på plats. Vet att de ska gå att fälla... Hittade rätt knappar. Fällda säten, in i bilen och IVÄG! Hämta barn, in i bilen och IVÄG. Har nu hyrt in sommardäcken på Däckcenter. Kan någon påminna mig om det när jag letar efter dem i april?

lördag, oktober 30, 2010

Comeback i löppardojjan

Sitter med två små duvungar framöver mig vid bordet. Nova är här och leker med Nea. Vilka brudar. Coola och glada. Bajs verkar vara ämnet för dagen. De har just hjälpt mig klabba ihop en kladdkaka som står i ugnen och sprider väldoft.

Igår hände något spännande. Istället för fredagsmys vaknade jag upp på Tre rosors väg med löpardojjor på fötterna mitt på bästa sändningstid...

Så här var det... Stog i köket vid 17.30 och smögåt godis. Micke och barnen i rummet jämte. Micke kom på mig och förklarade vilken nivå han ansåg min karaktär befinna sig på. Jag höll med. "Ut och spring istället så fixar jag kvällsmaten säger han. Du har fem minuter på dig att byta om". Han känner mig väl. Får jag betänketid går allt åt hel.... Sladdade upp och i springkläderna, tog lite för mycket trodde det va kallare. Glömde att man visst svettas när man springer. Det är ju ändå 1,5 månad sen jag sprang senast. Och iväg. 35 minuter på ulricehamns gator. Och tänk vad tråkigt det kan vara. Men 35 minuters tråkigt på 1,5 månad är ändå acceptabelt.

Kommer hem svettig och ångande och möter 3 ivriga barn i hallen. " Vi har en överraskning" "vi har tagit upp något varmt till dig och tänt ljus" "kom upp". Följer med upp och blir inledd i badrummet där det vankas ett ångande skumbad med levande ljus. Världsklass!! Lägger mig där medans Mike tar hand om utfodringen av de tre minderåriga i familjen.

Med den behandlingen kan jag tänka mig att springa 5 gånger i veckan!

onsdag, oktober 20, 2010

Hur är det att vara tvillingförälder?


Den frågan får vi inte så ofta längre, den var vanligare när de var små. "Jobbet" var nog mer påtagligt då. Hur gör man när man ammar, matar, söver, leker, överlever?


BVC ringde för några veckor sedan och frågade om vi ville vara med på en tvillingträff för att berätta för nyblivna tvillingföräldrar hur det är att vara just nybliven tvillingförälder, sett lite i backspegelns vy. Jättekul, klart vi är med! Nu börjar det dra ihop sig och det känns som om det är läge att stanna upp och reflektera lite. Hur var det egentligen?

Det fina med att vara människa är att man många gånger glömmer det jobbiga. I alla fall funkar jag så, om det inte är något traumatiskt som inträffat såklart. Men att vi inte fick sova ordentligt på 1 år och 10 månader (det vände plötsligt en dag därför vet jag så exakt). Och då menar jag inte bara att vi inte fick sova ordentligt. Vi fick ta mig fan inte sova någonting. Två barn med kolik följt av grava sömnproblem toppat med nattskräck. Det var ingen dans på rosor och vi bad varandra fara till både varma och avlägsna ställen, där vi gick med varsin kille på armen mitt i natten i ett mörkt hus och möttes i någon dörröppning.

Men vad hände? Jag kan inte riktigt komma ihåg hur det var? I efterhand känns det som att – herregud det var väl inte så länge? Det gick ju över. Men grejjen är, att när du är mitt uppe i det så tror du aldrig att det blir annorlunda. Någonsin.

Jag glömmer aldrig när vi lämnade BB. Stolta och nöjda över att få åka hem efter att ha tillbringat första tiden på NEO. Vi kommer med varsin pytteliten bebis och möter två tanter i dörren. Istället för att säga ”å vad söta” säger de ”å vad jobbigt ni kommer få det, nu har ni minsann fått att göra”. Jag blev skitförbannad! Hormonstinn och arg. Vad är det för sätt!!! Men denna å vad jobbigt-kommentaren som följt med hela graviditeten och fram tills de fyllde typ 3 år blir jag inte ens lite upprörd över längre. För de som säger så vet inte vad de pratar om. Och de vet inte heller att vi kämpade som djur för att få just dessa små korvar. Behandlingar, sprutor, elände, ont, tårar och till slut happiness. Som min svägerska uttryckte det när jag en gång bröt ihop över att allt kändes väldigt mycket med två små barn. ”Du vill ju ha barn och nu har du två, vad är du ledsen för?” Lite hårt, men hård är så långt ifrån hur hon är och det är sagt med glimten i ögat så jag tog till mig. Vem sa att det är enkelt att vara förälder?

Jag är lite drygt en och en halv meter lång. Min mage var ungefär lika bred som jag var lång.

It´s a dirty job but someone has to do it...Amning, sondmatning och flaskmatning var 4:e timme. Dygnet runt. Däremellan en halvtimmes pumpning av mjölk inför kommande matning, flaskdisk och blandning av mer ersättning. Men som de kämpade! Ingen smickrande bild men den är tagen ur verkligheten. Den fåtöljen glömmer jag aldrig!


Sammanfattningsvis så tycker jag som alla andra föräldrar att just vi har de allra coolaste barn man kan tänka sig. Det är speciellt med tvillingar. Och jag är stolt över att vi lyckades fixa matchen!

tisdag, oktober 19, 2010

Från fredag till tisdag

Lite spots från senaste dagarna. Allt illustrerat med de sämsta bilder man kan möjligen åstadkomma. Men håll till godo.

5 pinnstolar, 5 bästa vänner, 1 torp i en becksvart skog långt ute på landet med massa vin och god mat. Det var inledningen på helgen som gick. Så himla mysigt. 6 timmar på en pinnstol märktes inte ens. Vi blev bjudna till Mias torp i Handvik. Vilket ställe!!! Världsklass.

Johanna, Mia, Charlie och Linda.

Världens coolaste 11-åring har fyllt 11 (såklart). Han heter Martin och ska bli rockstjärna. Vi gör vårt bästa för att hjälpa till, så han fick en elgitarr i lördag när det vankades middag och diskussionsforum hemma hos min bror.


Jag har en övertro på mig själv och loppisar och önskar att jag vore mer hängiven loppisfan än vad jag är. Den önskan delar jag inte med min sambo. Men hur som helst så svängde jag förbi en second hand på vägen hem igår och fyndade en lampa för några kronor. Lite sprayfärg på det så blev den som så här snygg. Även här går våra omdömen isär. Mikes och mina. Men skadan är skedd. Lampan har redan kommit innanför husets dörrar... Och väl här hemma lever man ett säkert liv som pryl.


Höstens sista fotbollsträning skedde utomhus i spöregn idag. Jag och Nea som de hängivna fans vi är till killarna tittade givetvis på. I samma spöregn. Det var blött. Jag försökte få på Jack och Love regnjackor men fick ett "har du sett Zlatan i regnjacka" till svar och la ner den diskussionen.
Överraskade sen Mike som jobbade sent ikväll med soppa och goa tillbehör. Det hör inte till hans vanliga inslag i vardagen att bjudas på kvällsmat av mig så överraskningen tog. Det är det fina med att slå ur underläge!

Och så har det varit höst. Har aldrig förstått vitsen med att kratta löv. Förrän i lördags. Man har högarna till att hoppa i såklart. Och sen är det ingen hög längre utan lika utspridd lövsörja som tidigare. Mission impossible.
Och imorgon väntar kvällsmat hos min alltiallo tillika svägerska/frisör/socialhjälp ihop med en salig blandning av andra töser. Vin och gott tjöt att se fram emot. Det artar sig till en bra vecka :-)