En toppentorsdag

Solen skiner och helt lägligt så ska vi ha tjejmiddag ikväll, hurra! Först bad och bastu i kallbadhuset och sen middag på Bryggan. Det är så lyxigt så det är inte klokt. En av de stora skillnaderna mellan före barn och efter barn är att efter barn blir minsta lilla avvikelse från vardagen värd så himla mycket mer än tidigare. Tänk att få sitta helt stilla en hel kväll och prata oavbrutet med människor man tycker jättemycket om. Och dessutom äta mat och eventuellt dricka upp några flaskor vin...Haha, då är livet rättvist. Ett hett tips om kvällens samtalsämne är bröllop eftersom två av fyra ska gifta sig i augusti. Vi andra två förblir nog ogifta resten av livet som det verkar.
Nu är det ju så att jag också tycker jättemycket om att jaga galna barn genom huset för att få borsta tänderna på de gallskrikande små krypen, ta på pyjamas och läsa Lotta på Bråkmakargatan för 25:e kvällen på rad. Men ikväll ser jag fram emot att bara sitta och vara totalt ansvarslös! Mickepappan får äran att ta hand om hela proceduren själv.

Goda grannar 2

Kommer hem efter en dag på jobbet och möts av 3 tokiga ungar, en brunbränd hemmapappa och en nybryggd kanna kaffe i trädgården. Eftermiddagar kan starta på värre sätt. Efter kaffe och snabbresume av dagen drog Mickepappan ut på sjön och vi andra drog iväg på cykelpromenad på trottoaren och hamnade till slut hos Adam, Anton, Jessica och Alex och helt plötsligt hade jag fått både paj och kaffe. OCH en jättestor bukett med blommor. Vi måste ha världens bästa grannar. Åt alla håll och kanter.

Inser att jag med den här bloggen just gett mig själv ytterligare en dagbok att skriva i. Nu har jag 4 dagböcker på gång samtidigt plus den här sidan. En för mig själv, en för barnen, en 5- årskalender och en annan i datorn. Hjälp, jag har någon sjukdom som gör mig beroende av dagböcker. Men troligare är att jag är så himla rädd för att glömma hur allting ÄR just nu. Jag vill komma ihåg allt av livet så helst skulle jag vilja filma allt och ta hundra kort om dagen och dessutom skriva ner allt som händer och sägs bara för att absolut inte glömma. Jag har så fullt upp med att dokumentera allt så jag glömmer av att uppleva det live. Tänker ofta på det, när jag ser dokumentärer från förlossningar, från högtider eller från vad som helst, oftast går där en lyckorusig pappa och filmar hela tiden. Och vad händer då? Jo, han upplever allt genom kameran istället för att njuta av det i verkligheten. Galet.

Barnen sover, tvätten ligger utspridd lite jämt fördelad över 3 våningar, kvällsmaten står kvar på bordet, någon har släppt ett transportplan med leksaker över hela trädgården och någon har dessutom stökat till bra ordentligt i min garderob. Men vad gör väl det när det är så vackert ute så man blir helt knasig. Jag vill inte städa. Jag vill bara sitta på en bänk i trädgården och titta. Så alltså... jag dör inte om det är stökigt men jag dör om jag inte får andas lite frisk luft i lugn och ro. Alltså tittar jag bara lite lätt uppåt resten av kvällen så ser jag inte allt som ligger på borden och golvet. Smart Nina!

Goda grannar och annat

Hurra för grannar! Idag blev det en spontangrillning hemma hos Jenny, Anders och Tuva. Korv och nybakad rabarberpaj i kvällssol. Och vips så kändes inte tisdagen riktigt så tisdagig längre.

Nea har tagit 6 steg idag och lärt sig säga Zlatan.

Love har boxat till Jack i ansiktet.

Wilma och Ebba har varit här och lekt. Wilma tog hand om Nea och Ebba tog hand om killarna. Hon pratade och de hmmmmade lite då och då. Sid har varit här en snabbsväng och roat Love och Jack genom att bara vara Sid. De skrattar åt allt han gör.

70-årsfirande

Inte alla har en mamma som firar sin 70-årsdag på en värstinghoj. Men min mamma gör det utan att blinka och dessutom med ett riktigt varggrin. Hon är bäst.
I lördags var det dags för den stora happeningen. Kl 10 hämtade vi en smått nervös och förväntansfull mamma/mormor/farmor. Vi överraskade med båttur till Tvärön för champagne, tårta och korvgrill. Sedan en timmes tur på Franks blå Suzuki Intruder 1800 kubik iförd skinnställ och hela kittet och efter det blev det grill och tjöt i Lars och Lenas trädgård hela kvällen. Jättemysigt och jättelyckat alltihop.
Kvällen övergick i diverse diskussioner om viktigheter i livet. Exempelvis huruvida Ulricehamns stad bäst behöver ett H&M eller Elgiganten, vilket väckte en oväntad diskussion mellan Micke och min bror Lars som för omväxlingsskull tyckte totalt olika. Lars "Mr Megabite" har plötsligt fått ett stort teknikintresse men å andra sidan tvivlar jag på att han någonsin varit på ett H&M så OK då... Micke däremot har redan en TV, en stereo och en halv mobil. Så vad ska han med Elgiganten till? Ue är ju ett genuint teknikfreak så vad han tycker är nog rätt soklart.
Sen stoppade vi in alla barnen i diverse barnvagnar och travade hem och la oss och var superglada för att dagen blev så himlans mysig.

Kolla smajlet...

Champagne, jordgubbstårta och grillad korv på Tvärön.

Alla kusiner fick fisk utom Martin som dessutom helt otippat trillade i vattnet.

Livet e fotboll

Det går inte att komma undan! Storebrorsorna sjunger zlatan i duett och allt i livet går ut på svettiga fotbollsstrumpor, fotbollsskor, benskydd, blåmärken, träning, frisparkar, ribba och stolpe. I morse frågade jag Love om han hade drömt något på natten. "Om mina benskydd" svarar han då. Joråsåatt, Mickepappan är helnöjd. När de dessutom kan rabbla 58 fisksorter i sömnen och sitta blickstilla i en eka i över en timme så smälter hans pappahjärta ännu mer. Nu har minikillarna gått och lagt sig och diskuterar förmodligen hur man bäst knyter en tafs eller nåt...

Kojan är på plats!

Kojbygget är klart! Inte alla kan sitta och dricka saft i blommande äppelträd med sjöutsikt...Det blev hur bra som helst och nu tar det Nea ungefär 2 sekunder att klättra upp och 0,5 att trilla ner.

Kallbad och sånt

Imorgon jäklar ska jag bada kallbad kl 7 på morgonen. Kanske kanske botar det den helt otroligt kroniska tröttheten som knockar mig jämt!. Så klockan 7 ska jag in i bastun, ner i sjön, piggna till, upp i bastun igen, in i duschen och cykla till jobbet. Bäst att packa väskan nu. Vet precis hur det blir imorronbitti annars. Nea vaknar, kommer in i vår säng och är som en liten ängel så det bara går inte att gå upp ur sängen. Måste mysa lite med henne innan jobbet. Sen vaknar minihuliganerna och så måste jag pussa lite på dem också. Och vips så är klockan jobbdags och där står man och ser ut som ett sömndrucket spöke med håret åt alla håll, fräknar som studsar runt i ansiktet och 3 småpluttar som vill kramas och en stor plutt som också vill få lite kärlek. Jag älskar mornarna fram tills detta ögonblick när jag inser verkligheten. Då hatar jag mornarna. Jag vill pussas hela dagen. Ju.

En sann storfiskare

Idag frågade Andreas på jobbet om Micke fiskade ibland? Då skrattade alla andra. Ibland är det äkta roligt på jobbet :-). Ibland fiskar Micke inte, så kan man säga så kommer man rätt nära sanningen. Och inte så himla ofta men då och då så blir det jättenapp. Det här monstret var 116 cm och isen var två.
Heja Micke, du är min bästa fiskarkille.

Nu är det dags...

Ja men det är väl klart, så här hundra år efter att alla andra började blogga, så måste jag prova. Jag vet inte vad jag ska skriva om eller vem som skulle vilja läsa. Men Micke, kom igen nu. Jag lovar att lägga ut bilder på dina fiskar om du lovar att gå in och läsa vad jag skriver...