måndag, november 30, 2009

I´m in!!

305:- fattigare.
För det är vad det kostar att springa livet ur sig på Lidingöloppet. Anmälde mig idag efter att Josse ringt och påmint mig. Tilläggas bör att detta lopp är i slutet av september - nästa år. Har slagit någon form av rekord i planering här. Mig veterligen har jag aldrig någonsin tidigare vetat vad jag ska göra så långt tidigare. En graviditet är ju bara 9 månader. Och den vet man i normalfall inte om förrän efter ett tag heller. Äh, ja. Det känns bra det här. 1,5 mil. Hur svårt kan det va... Träning? Kör mental ikväll. Det är viktigt har jag hört.


Glöggen kallar, skål mina vänner!

söndag, november 29, 2009

Helgblandat

Det blev en, in i minsta beståndsdel, lugn helg. En uppåtkurva på fredagen följt av en ordentligt lutande neråtkurva lördag-söndag. Inte så att det var något negativt med det. Bara neråt på frekvenskurvan liksom. Ni hajjar. Lördag - fridens förmiddag med adventspyssel innan min hela härlighet kom hem. I lugn och ro stöka runt på vinden och förbanna att inte Micke fått sköta allt ihoppackande från förra årets julstök. Det hade varit så mycket enklare att hitta då. Det finns en anledning till Anneli gjort en karikatyr av mig som ser ut så här:
Enda skillnaden är det mörka håret. Nycklarna på släp och plånboken på vift är still going...

Nöjd med mig själv och mitt fix mötte jag Micke som kom hem med tre sovande barn i bilen. Tog en kopp ihop och packade sen för dagens höjdpunkt. Bowling, chokladboll och coca-cola. Succé! Iallafall hela vägen fram till hemfärd. Liten dipp i humöret som dock räddade upp med någon form av muta eller hot. Kommer inte exakt ihåg, men det funkade.
Hamburgarafton, godispåse och katten Gustaf-filmen. För 54:e lördagen i rad. Men det är ändå något skönt invant i proceduren. Alla glada och sockerchocken kom lagom till klockan 20.30. Omgivna av tre duracell-barn försökte vi uppbringa någon form av relaxad stämning men det lyckades illa. De la sig samtidigt som oss. Ingen vuxentid på tu man hand denna dag. Men bra ändå.

Söndag, om möjligt ännu lugnare. Jack och Love försvann upp till Emil efter frukost. Utstyrda med ryggsäckar och fotbollskläder. Nea fick syn på Ebba i hennes trädgård och agerade fort och haffade henne. Skulle killarna skulle hon. Ha kompis alltså. Det är inte lätt att vara minst alla gånger.

Cyklade ner på stan på em för fika och inköp av enar, enris och julblommor. Korvgrill i kaminen och sen åkte Micke iväg på fiskeresa med fiskeklubben Salmoniderna. En fin samling människor vars stora intresse är att fiska och gladlynt göra narr av varandra. Hoppas de får en go dag imorgon.

Har nu plöjt igenom en Pippifilm, stoppat tre små godbitar i säng och sjungit vaggvisor på begäran. Och eftersom morgondagens grejjer redan är packade så återstår väl bara för mig att bädda ner mig och öppna nyinköpt bok. Eremitkräforna av Anne B Ragde. Del 2 av 3. Första boken heter Berlinerpoplarna. Läs den!! Vet också att det ligger en påse bullar i frysen. Det måste väl vara den ultimata söndagsavslutningen. Te och bulle på sängen. Nyttigt också.

lördag, november 28, 2009

Smash and grab - boka nu!

Bästa bandet Smash and grab spelade igår. Boka dem så fort ni kan!!!! Världsklass!

Frukost på soffan

Det fina med att ha en innehållsrik, omfattande familj med många små barn är att vardagslyx verkligen får en betydelse. På riktigt. Inte bara som klyschigt ord.
Vi hade julfest med jobbet igår och Micke och barnen har sovit hos farmor och farfar i natt. Det innebär att jag nu sitter i soffan och äter frukost i ett tyst hus. Det är tomt och skulle man kunna säga ganska avkopplande. Vardagslyx i enkel förpackning.
Det fina är att jag inte lider av någon som helst form av prestationsångest i detta läget. Tvätten hängde jag ju upp i natt... Visst skulla jag kunna dammsuga, städa, röjja, åka till soptippen, förbereda mat, stryka, handla och tusen andra saker. Men jag känner inte för det. Och när dessa sällsynta tillfällen av total komtemplation dyker upp så får man banne mig se till att nyttja det på det sättet som känns mest rätt för tillfället. Och för min del känns det helrätt att fylla på kaffekoppen och bläddra vidare i morgontidningen. Ser fram emot att hela härligheten kommer hem om några timmar igen. Idag är det bowling på schemat. Jack och Love har pratat om detta i flera veckor. Bowla, äta godis och dricka coca cola. Det är så coolt att vara liten och ha alla upplevelser i småformat kvar att se fram emot. När minsta avvikelse från vardagen blir en jättegrej. Det fina med att vara förälder är att få uppleva den känslan igen via dem.

Gammal?

Är det någon form av ålderstecken som visar sig när jag mitt i natten kommer hem från julfest och går raka (!) vägen ner i källaren och hänger upp en tvätt!!! Kan inte påminna mig om att det hänt någonsin innan. Jag har svårt att komma ihåg att hänga tvätt i vanliga fall.

tisdag, november 24, 2009

Same, same but different

Jag: Skulle du vilja åka till New York med mig någon gång?
M: Absolut inte!

2 timmar senare
M: Vi skulle åka ner till Smålands Museum i Växjö någon gång.
Jag: Absolut inte!

Vi har någon form av intressekonflikt i våran familj.

måndag, november 23, 2009

Mmm

Mmm, vad skönt det ska bli att krypa ner i en välbäddad säng!

lördag, november 21, 2009

Glad med obäddad säng

Jag är så förbannat glad över allt jag har. Några exempel på mitt överväldigande glada; Två barn i soffan, ett barn i vår säng. Som för övrigt är obäddad. Dvs helt utan lakan, påslakan och örngott. Ett blankt kort. Känns la sådär att komma på att bädden är obäddad vid denna tidpunkt när man helst av allt redan vill ligga i den. Nu ska den dessutom fixas också. Förutom att alla barn ska bäras till sitt rätta ställe, borstas tänder på i sömnen och kissas. Plus att man ska göra samma sak med sig själv. MEN jag har iallafall en säng att bädda och tre barn att bära runt på!

Har dessutom haft två goa vänner här ikväll med sina barn. Våra bättre hälfter är på någon form av mannamöte och väntas inte hem än på ett bra tag. Av inbjudan att döma så skulle de komma hem i samma skick som de gick, så antingen är det en alkoholfri tillställning eller så kommer de hem framåt måndag em. Vi får väl se.

Kvällen har varit mysig hur som helst. Det är så jäkla värdefullt att få en stund ihop med människor man tycker mycket om. Även om stunden är liten och kort och full av stojjande ungar som gör all form av uttömmande samtal omöjliga.

Så ja! Jag är glad över allt jag har. Inklusive disken, de obäddade sängarna, de okissade barnen, det stora röriga huset, det aldrig sinande tjatet om fylla på pellets, gå ut med soporna och vem som leder ligan flest skor på fel plats, räkningar som ska betalas, saker som ska kommas ihåg, syskonkonflikter att reda ut, tvättar som ska tvättas och löv som ska krattas. Och då har vi inte ens närmat oss att-göra-listan än. Ett liv med andra ord.

onsdag, november 18, 2009

"Vi" vann!!!

Ute regnar det småspik och det blåser halv storm. Men där jag kom från var det sannerligen värme och glädjeyra. Bolon i form av Annica och Marie har blivit nominerade till periset Entrepreneur Of The Year 2009. Och idag var det final för region väst i Gbg. Eftersom Marie och Annica är i Kenya och besöker välgörenhetsprojektet Voi så ryckte jag och Helen in som stand in´s. En mörk och en ljus. Så långt stämmer det bra. Sen vet jag inte riktigt ... jag är väl en halv meter kortare. På ett ungefär.

Middag, mingel, paneldebatt och prisutdelning. Spänning. Men visst gick det bra! Vi satte oss i bilen med priset för årets kvinnliga stjärnskott. Ringde Kenya och meddelade Marie och Annica på knastrig linje. Nu väntar Blå hallen i februari och riksfinal för dem. Nice!




Kvällens vinnare; Thomas Ström - Ntex AB, Helen Emanuelsson - Bolon, Lena Adler - Collector och Adam Friberg FaBric Skandinavien AB

tisdag, november 17, 2009

Veckans listrapport

Förstår att ni undrar hur det går med "listan". Känns fint att kunna meddela två dragna streck.

1) Bolonmatta in i hallen.


2) En helt osannolik syn. Springkläder och reflexväst. Vart är världen på väg...?

söndag, november 08, 2009

Att-göra-listan klar

Veckans att-göra-lista klar. Både för jobbet och för huset. Den för huset blev längst... Ändå är det mer än lovligt fullt även på jobblistan. Micke tittade på hem-listan. Tittade på mig. Suckade och sade några väl valda ord. Men alltså... Äntligen Hemma, Roomservice eller vem som helst som har några dagar, en vecka eller månad över. Här har ni världens objekt. Fria händer. Kom bara!

lördag, november 07, 2009

Sex and the city - i Ulricehamn...

Micke på fotbollsavslutning. P 35 (pojkar 35...). Han tittade in en snabbsväng med bilen och priset för några timmar sen. Priset som årets stjärnskott. Wow, en Maradona i familjen. Killarna blev mäkta imponerande av sin pappa. Igen.

Medans han kammat hem priser har vi avverkat en liten vända på ICA, kvällsmat, hela Rasmus på Luffen och halva Barnen i Bullerbyn, en ansenlig mängd godis, en saga (och där gick barnen i däck). Därefter har jag sett Sex and the city, som jag ALDRIG har sett varken på tv eller bio innan. Och jag kan rätt enkelt konstatera att människorna i den här filmen aldrig skulle tillbringa en lördagkväll på ICA, inte heller äta korv i bröd en lördagkväll. Men så har det aldrig gjorts någon Sex and the city film i Ulricehamn heller...

fredag, november 06, 2009

För liten text?

Använder jag för liten text? Ser att sidan ser olika ut i mac och i pc. Konstigt.

Dowers on ice

Dagis stängt idag. Inte särskilt många som tog hänsyn till möjligheten att ta sovmorgon förutom jag. Klockan 6.30 satt alla gökungar på rad framför tvn. Klockan 7.30 gick det inte att förhala morgonen längre och klockan 8.00 serverade jag nybakade scones. Mest för min egen skull. Scones är en enkel lyx.

Lagom till 11.30-kaffet kom svärmor/farmor med både kaffe och bullar. Och en flaska Glögg 2010 från Blossa. Ungarna (och jag) mumsade glatt i oss en bulle i format större och insåg att den fick tjänstgöra som lunch. Det funkar :-)

Temat för dagen var annars skridskor. Livets utmaningar ser ut på olika sätt. Den här dagen kunde man se den i ishallen. Jag och tre små bambi på is. Eftersom de inte har åkt skridskor mer än någon enstaka gång i sitt liv, Nea aldrig, så var utgången lite grann oviss. Men först fick vi åka ner och köpa ett par skriller till mig. Det blev ett par blå, fodrade, vadderade och sköna saker från, kan det vara Reebok?

Och så in med hela bunten i bilen igen och upp till hallen. På med skridskor, hjälmar och ut på isen. Som de kämpar, i 5 minuter går allt jättebra. Sen kissar Nea på sig. Inga extrakläder med! Jag KAN inte packa in alla i bilen igen efter 5 minuter när allmänheterns åkning bara är 1 timme. Vi kommer ju inte hinna upp och åka mer! Så jag ringer mamma. Min livlina. Hon får snällt åka och hämta nya kläder. Tro inte detta bekommer henne, Nea alltså, inte mormor. Nea kör på. Jack och Love kör på. De är i sjunde himlen. En hel is för sig själva. Vilka kämpar.
Efter 1 timme är det klubbor och puckar som gäller på isen. Men inte för oss, tycker det börjar kännas lite farligt så vi sätter oss på läktaren och äter mellis/lunch istället. Jag sitter och funderar på hur vi kan undvika att leda in dem på hockeyspåret men ändå fortsätta åka skridskor på skoj.. Hoppas verkligen snön kommer snart så jag kan börja lobba för skidbacken. Det är där vi har vår framtid!

Florida Panters

torsdag, november 05, 2009

Tvillingdate och Lidingölopp

Mia med sina tvillingar Noel och Nora kom hit och fikade efter dagis. Det var ett jäkla liv här i 1,5 timme. Men glatt liv. Då går det an. Bara att slå dövörat till. Bjöd på äkta ICA-kakor och te. Huset i uppståndelsefasen men vad gör det när man har känt varandra i ett halvt liv. Det känns skönt att kunna visa sitt rätta jag utan ursäkter.

Var sen tvungen att åka ner på stan och fixa några grejjer. Så in med alla småmänniskor i bilen och iväg. Släppte ut dem på Storgatan och succén var ett faktum. 3 yrhönor på drift. Avslutade i leksaksaffären. Jag vet, jag är en svag människa. Men de blir ju så glada..(!). Fast den här gången frågade de faktiskt; vad ska vi göra här? Den var en outsider. Jag hade dock ett mål med besöket; vi skulle köpa ficklampor. Riktiga som inte går sönder efter 25 minuter. Och succé nr 2 för dagen var även den ett faktum. I med batterier och ut på Storgatan med ficklampor i novembermörkret. Hem igen, kvällsmat och kollektiv insomning. Mys.

Krasch, boom, zzzzz...

Har lagt över en ny bra bok på mp3:n. Gick upp för att byta för att komma iväg på den där kvällspromenaden som aldrig blir. Ombytt och klar kommer Micke upp och meddelar att pannan har stannat. Så, ingen promenad idag heller. Micke är nere i pannrummet och river omkring. Och jag sitter här och väntar på bättre tider. Kan inte lämna barnen på våning 3 när han är på våning 1 och inte hör något alls.
Vad ska jag dra för slutsats av det här? Att det inte var meningen att jag skulle gå idag?

Grejjen är den att jag i ett svagt ögonblick blandat med lite vin och ohälsosam övertro på mig själv har lovat springa Lidingöloppet nästa år. Hur svårt kan det va? Men någon form av träning inser jag ju att det kommer kräva. Så jag börjar - imorgon.

onsdag, november 04, 2009

Gudbarn och tvillingar

Idag följde vår goa guddotter Ebba med hem efter dagis. Hon är en stor förebild. En flickig Emil i Lönneberga som tittar under lugg och alltid har håret överallt. Otroligt söt. Love blev så glad över att Ebba skulle följa med hem så han hoppade över Bamsegympan! Det roligaste han vet. Trodde inget gick före det, men där ser man...

Härligt att se våra tvillingkillar välja olika vägar ibland. Även om det handlar om en sådan liten banal sak som detta. Jack stannade själv på gympan och jag, Ebba, Love och Nea styrde kosan hemåt.
Det är väl en av de vanligaste funderingar man har som förälder till tvillingar. I Jack och Loves fall, enäggstvillingar. Att ge dem rätt förutsättningar att bli sin egen. Inte tvångsmässigt dela på dem. Tvillingar är tvillingar och jag personligen tror inte på idén att försöka göra dem till något annat än det heller. Därför blir jag glad när de visar sin individualitet självmant. Att de inte är beroende av varandra men ändå har en fin trygghet ihop. Som syskon har.


Har just plöjt igenom en bok. Har en ny tidning som ligger och väntar också. Could life be better? Fint när livet känns bra i all sin enkelhet. En tidning, en påse bilar, en varm säng och en fin familj.

Ska nu lägga mig och fundera på vad för bra grejjer som väntas imorgon.

tisdag, november 03, 2009

Vikten av TYDLIG kommunikation

Det känns som om det blivit någon form av fel i kommunikationen. "Häng upp era jackor" betyder inget annat än häng upp era jackor. Och ändå går det snett. Och hur många bor det egentligen i det här huset?

Några ord innan jag kraschar

Jag är vråååltrött. Helt galet supertrött. Kul inledning eller hur? Mycket energi i detta inlägg med andra ord. Men livet är SÅNT. Ibland är det upp, ibland ner. Just nu är det egentligen upp. Men strax efter klockan 20.30 är det sannerligen ner. Ändå. Jag behöver LJUS. Eller barn som håller mig vaken. Idag somnade Love 20.29. Därav sluttiden 20.30. Hade då legat tätt intill honom i sängen och pratat viktiga grejjer. Vi kör även gissningstävling som går ut på att han ritar i luften. Och jag gissar vad han ritar. Det blir aldrig rätt.

Hämtade barnen vid 3 idag. Härligt med dessa tidiga eftermiddagar när mörket inte hunnit fram. Fint att få se familjen i dagsljus. Utanför huset väntade Elle och Stella på att få komma in och ge oss lite mysigt sällskap. Efter 15 minuter av det sedvanliga toalettracet efter dagis, dvs 3 barn som alla ska göra 2:an samtidigt på 2 toaletter på två plan, kunde vi börja prata med varandra. Jag liknar väl en stirrig höna som springer fram och tillbaka mellan toaletter, kaffekokare, frysen, toaletter och micro.

Stella var först förstummad över allt liv och brôt, men var efter en liten stund med på leken och i sitt esse. Fikade lite och när grann-Anton kom över med sin u-båt fyllde vi badkaret med vatten och sen var saken biff. 5 barn på rad vid badkaret. Vatten är överlägset bästa tidsfördrivet. Och överlägset blötaste.

Anton stannade på kvällsmat och till efterrätt bjöds det på pepparkaka. Vill gärna vara på den säkra sidan och vakna upp till snälla barn imorgon. Själv har jag tryckt i mig ett halvt paket så jag bör ju ha säkrat mig själv.

Micke jobbade sent och kom hem och gjorde succé innan barnen somnade. Ska nu övertala honom om vikten av att vi omgående byter ut bokhyllan mot en annan bokhylla. Jag har försökt i 2 år utan resultat. Men plötsligt händer det som det heter...