Blixtvisit vid kusten

Hemma igen efter en blixtvisit vid kusten. Åkte ner till Falkenberg för att hämta hem jordens åttonde och nioende underverk igår, Svensson och Zlatan som de även kallar sig. Stannade kvar eftersom det var så himla fint och soligt väder. Och såklart så drabbades jag av soleksem från hel.... alltså har jag gått runt och sett ut som ett ufo hela dagen. Sjal på huvudet, heltäckade byxkor och heltäckande skjorta. Så himla praktiskt när det är noll moln på himlen och hundra grader varmt och med tre barn som inte vill annat än vara på stranden och bada.

Men idag kl 20 prick packade jag in alla barn och mig själv i bilen och skulle åka. Bara ett litet litet men dyker då upp. Bilnycklarna är borta. Ut ur bilen, packar ur hela bagaget som är ganska skitfullpackat och där underst, under två fotbollar, ligger den lilla nyckeln. Sen iväg. Alla barn sov de knappa 2 timmarna hem och när jag skulle bära in barn nr 3 från bilen runt 22-snåret kom Lena helt lägligt och sa välkommen hem, hjälpte till att packa in, kollade nya husfärgen och undrade om jag hade något vin på kylning och det hade jag. Och en stund efter det så droppade även mamma in som varit på bio och gick kvällsprom med Sigge. Så nu är klockan för mycket, vinet är slut och det är saker överallt och alla dörrar och luckor på bilen är på vid gavel. Välling ska blandas och nu hör jag att Nea gråter - så godnatt för idag.

Och men javisst, Jack har kissat i sängen och Nea vill inte sova så nu ligger hon vaken. I min säng. Men vem behöver sova? Sova kan man göra när man blir gammal.
(Påminn mig om att vara lika positiv imorgonbitti när målarna börjar skrapa på huset orimligt tidigt och vi dessutom får hela trädgården full av grävmaskiner).

Killfritt hemma...

Vi har killfritt hemma. Micke är i fjällen och småfisarna är i Falkenberg med farmor och farfar. Efter en goe-eftermiddag på stranden så myste vi till det såhär pass framåt kvällen...

Jag med lite kallt rosa vin, namsdagschoklad och tidning...

... och jämte myste Nea till det ordentligt med gosedjur och senaste favvogrejen. Ett gammalt videofodral med Teletubbies på. Hon har inte släppt det på två dagar. Inte på ICA, inte i trädgården och inte i sömnen.

Veckans vardagsmysterium

Vem har gjort det här? Vem har inte stoppat var sak på sin plats?

En dag på sjön

Nu när alla pappor i våra familjer befinner sig uppe i vildmarken fick största kusinen Johan ta ansvar för oss andra. Han tog med oss ut på sjön. Det är min gudson det, vänligt men bestämt uppfostrad av gudmor till att bli en sån ansvarstagande tonåring.

En mosig liten badprinsessa på hemväg från stranden. Och moster Lena.

Martin provade nya badringen, viftade vilt där bak men vi förstod aldrig riktigt om han tyckte det gick för fort eller för långsamt så vi chansade och drog på allt vi kunde. Han satt kvar.


De här små sälarna lär sova som stockar hela natten. Sjön suger ju. "Det här var en rolig dag" sa Love innan han somnade i upprätt ställning framför Bullerbyn.

Datorer och Micke

Just nu sitter Micke i soffan bakom mig och försöker maila från sin dator. Han är bra på jättemycket men han är usel på datorer. En datoranalfabet. Han bokstaverar adresserna högt bokstav för bokstav och letar efter snabel-a. Det är härligt. Nu läser han upp alla han skrivit in. Bokstav för bokstav. Skitnöjd över att ha lyckats få in alla i samma mail. Snart ska han försöka bifoga en fil. Ska bli intressant att se hur han löser det.

Sådär ja... nu börjar han svära...

Om allt möjligt

Hurra! Today is the day... målarna är här. Vårt lätt luggslitna hus ska nu få sig en rejäl omgång och förhoppningsvis bli så fint som det är värt att vara. Just nu ser det för jäkligt ut, halvskrapat och inslaget i plast. Dessutom har vi grävt upp all gatsten så för tillfället har barnen en gigantisk sandlåda att härja runt i. Hur det ser ut inne är inget man bör berätta för hälsovårdsnämden eftersom hälften av den gigantiska sandlådan ligger utspridd även här. På köksgolvet, under matbordet, i soffan...you name it. Det fina med plankgolv är att det finns så mycket springor man kan sopa ner skit i. Det är hälsosamt det. Speciellt med en ettåring som inte bekymrar sig så mycket om maten hon äter ligger på bordet eller på golvet.

Stor sandlåda, liten maskingrävar-Jack.

Vi har haft huset fullt hela dagen med folk som fikat, burit sten och så de där målarna då. För om ett dygn drygt åker Micke och de andra Salmoniderna till bortibort och fiskar. Flyg till Kiruna och sen sjöflyg 10 mil till rätt ut i ödemarken. Där finns inget. Bara röding och sanslöst mycket mygg. Men jag förstår hur jäkla fantastiskt det måste vara. Ändå.
Lars ska också med så jag och Lena dealade till oss frihet idag och åkte och gjorde diverse fynd i Borås. Fantastiska fynd. Jeans i stora lass, så nu är det förrådet fyllt för den här hösten. Riktigt hur många vågar jag inte skriva så här öppet...

Lagom till kvällsmaten kom en av alla våra världsbästa grannar in med nybakad hallon/rabarberpaj och hör här; färdigvispad vaniljsås. Det var Jenny såklart. Hon svischade ihop en paj sådär och tänkte att vi kanske ville ha... Det gör mig glad.

Sen somnade killarna men inte Nea som satt i system att inte somna före kl 22 på kvällarna. Kanske för att få ha oss lite för sig själv. Vill jag gärna tro...

En mysig liten Nea som inte vill sova.

Jack har fått skoskav av att gå i ett par 4 nr för små Foppatofflor hela dagen. Nea har trampat på en humla. Love har trampat igenom brädorna på bänken och gjort illa sig. Och Micke går i gips.

Cyklade bort till Charlie en sväng ikväll och sa godnatt och pratade lite bröllop. Fortfarande inte mitt, men hennes vilket är ett bra subsitut.

Veckans vardagsmysterium

Varför låter kokande vatten annorlunda mot kallt vatten när man häller upp det i en kopp?

Micke sitter och lyssnar på Tommy Körbergs Stad i ljus. Det är också ett vardagsmysterium och den som har svaret på detta borde söka medlemsskap i Mensa.

Loppis?

Mmm, söndag morgon och regn. Vad hitta på idag då tro? Har just suttit och druckit kaffe och diskuterat olika alternativ. Fast vi vet ju båda två att innan vi har bestämt oss så har det blivit dags att laga middag.
En loppis hade varit kul... Men vid närmare eftertanke så kan jag bara gå upp på vinden. Stället som Gud glömde. Där är det loppis hela tiden, dygnet runt.

Kort semester-resumé

Söndag-onsdag: Arbetsläger i stugan vid Lagmanshaga. Vi har spikat panel, målat, avverkat en halv skog, skrubbat verandor, förberett för nya lilla stugan, spikat fotbollsmål (har Chrille), plockat blåbär, fikat mängder och spela yatzy. Inte haft rinnande vatten på 4 dagar och knappt en gnutta sol. Ändå har livet varit väldigt behagligt.

Arbetsläger även för de minsta Dowrarna. Love och Nea skrubbar veranda.

Torsdag: Regn och utflykt med barnen till Coop-Bygg och fiskeaffären. Coop-Bygg är förstaklassigt utflyktsmål för två treåringar. Där finns 2 st uppställda åkgräsklippare man lätt kan slå ihjäl en halvtimme ihop med.
Fiskeaffären är ett favorithak det också och har ett ställ med hjälmar. Det är inte så himla tråkigt det heller. För när man provat alla, kan man börja prova dem en gång till.

Fredag: Slappardag med middag hos mamma.
Sen ringde Oscarssons och frågade inte om Micke ville följa med ut och fiska, utan om de fick komma och dricka kaffe. Och såklart fick de det, jag kan inte tänka mig en bättre anledning att göra ingenting alls. Mer än att sitta i solen och fika, vilket är en av mina bästa favorithobbys.

Felicia Oscarsson är enligt våra barn deras just nu bästa kompis.

Idag: Arbetsläger här hemma med farmor, farfar, Brorsson, Vilma och Ebba som har plockat upp all vår gatsten så allt är klart innan grävarna kommer.
Sen snabbt besök hos brorsan följt av ett kvällsbad i sjön. Micke har börjat packa för fiskeresan och sitter nu och övar på knutar. Det svärs ganska mycket i köket just nu. Prova själv att knyta en knut med höger hand i gips. Det finns enklare saker att göra en lördagkväll.
Själv har jag utövat min andra hobby (som inte är någon favorithobby -än) och sprungit. Det börjar bli en fin vana nu. 4 gånger på 2 månader. Värsta elitsatsningen i mina mått mätt. Om det är en rolig lördagkvällssysselsättning är väl en annan fråga...

Arbetsläger nr 2 på en vecka. Även i barnversion.

Nuuuu...

börjar semestern! Och vi rivstartar genom att fira in semestern med en hamburgarlunch på självaste Sibylla allihop. Fint va? För min del kunde jag lika gärna ätit kattmat så mycket glädjer jag mig åt min långledighet. Så Sibylla känns som lyx. Just nu känns livet väldigt väldigt rättvist.

Om stök som är kvar imorgon

Då sitter man här igen. Och undrar var eller om man ens ska börja. Ett flygplan släppte just en leksaksbomb över trädgården och här inne har någon gått loss ordentligt. Och då menar jag inte med svabb och skurtrasa direkt. Men det gamla vanliga knepet att titta lätt uppåt resten av kvällen funkar nog även idag.


Inte två dagar utan fiske på rak. Så alltså ner till bryggan för att fiska efter jobbet. I sällskap med kusin Simon, Mathias och Wilma och mamma
Sen tröttnade barnen...


Pannkaks- och kaffekvällsmat i solen.

Och nu sover barnaskaran och Micke blev just hämtad av sina tre kompisar William, Tim och Adam i ålder 6-10 år för fotbollsmatch hos grannen ihop med andra leklystna papporna. Om jag blundar hårt och springer ut genom dörren fort så kanske inte min hjärna registrerar hur här ser ut. Det finns faktiskt saker man mår bättre av att skjuta upp till morgondagen. Fotbollsmatchen är ju nu. Allt det här stöket finns ju kvar även imorgon. Alltså får jag ju prioritera fotbollsmatchen.
Härligt att resonera med dig Nina. Du är så bra på att stoppa huvudet i sanden.

Att impulsköpa ett mycket litet hus

Natten utan nappar gick jättebra mellan 21-05. Sen vaknade Jack med separationsångest så vi fick ligga och småprata lite fram tills dess att det kändes mänskligt att gå upp. Love är cool som en igloo och frågar nästan inte alls efter sin.

Vi har köpt en stuga. Helt impulsivt, vilket inte är det minsta likt oss men ibland slår det över ordentligt. Nu är den här stugan inte mer än en friggebod och 9,99 m2 men den är vår alldeles egen. Eftersom vi inte har så många andra projekt i sommar så dundrade vi in ett litet till. Så förutom ommålning av huset, dränering, trädgårdsutplaning, altanbygge, ny garageuppfart, ommålning av lillstugan, en veckas fjällsemester, panelbyte på storstugan och så just det ja, 3 barn, så ska vi förbereda för den här nya lilla stugan (som ska stå jämte den stora stugan i Ljungsarp). Den ska pålas, målas, fraktas och möbleras. Men semestern är ju 4 veckor så det där borde vi väl lösa i förbifarten.

Hur som helst var det kul att impulsköpa den där stugan och både jag och Micke kände oss jättenöjda.

Är det någon som har en bra lösning på hur man får in 5 bäddplatser och gärna någon liten kvadratmeter förvaring på 9 m2 så fram med förslag. Bästa tipset belönas med en 200-grams valfri chokladkaka. Måtten är ca 2,5 x 3,5 meter så saken är inte helt busenkel.

Hejdå napparna

Idag är en stor dag för våra stora småkillar. Tre år stora så är det dags för dem att säga hejdå till de älskade napparna. Jag vet inte vem som tycker det är jobbigast. Jag eller de. Efter några veckors peppning var det dags för ugglecermonin. Napparna samlas ihop i påse och lämnas till ugglan i skogen. Charlie, Louise och Oscar följde med och höll oss sällskap vid den fina cermonin där Charlie och Louise sjöng ugglesången och Jack och Love under högtidliga former lämnade sina påsar till ugglan.


Sen firade vi med saft och bullar. Och slutligen och kanske den för killarna viktigaste delen. Inköp av valfritt föremål i leksaksaffär (är inte jättestolt över den mutan men det var de värda de små krigarna). Efter moget övervägande och eventuellt lite vägledning, blev det varsin "skitcool" (Jack) radiostyrd bil som de oerhört stolta bar hem själva.

Och kvällen har gått över förväntan. Vid läggdags var de bra sugna på napparna båda två men efter saga och lite överläggningar om hur kul det egentligen är att vara stor så somnade båda två. Utan napp. Men än är inte den här natten över, den har bara börjat... Jag fattar ju hur stort det här måste vara för dem. Nappen som funnits där sedan dag 2 i livet, befinner sig plötsligt i ett träd i skogen. Hos en uggla av tyg.
"Kan vi gå och titta på napparna en dag" sa Love innan han gick och la sig. Och det är väl klart att vi kan.

Jämställdhet och sånt...

Jag läste någonstans att sömbrist påverkar dig lika illa som en fylla. Har levt i en tre år lång fylla nu, ibland lättar den men sen tätnar det på ganska snabbt igen. Men just nu är det pyttelite dimfritt så jag klarade av att skriva mer än 5 rader på raken:

Det pågår en debatt där ute. Om kärnfamiljens vara eller inte vara och huruvida det är svårt eller inte med jämställdhet. Mitt svar på den frågan är; inte. Hur svårt kan det vara? Man blir ihop tillsammans, köper ett hus tillsammans, får barn tillsammans. Klart som fan att man ska dela på allt – tillsammans. Dela då i bemärkelsen både roligt och tråkigt, helg och vardag. Livet är ingen balettdans på rosor. Men bra ändå.

Och glöm för allt i världen inte bort att barn och familj ska njutas av också, inte bara drivas runt. Ibland låter det som om allt är ett familjelivet är ett enda stort kneg som ska delas upp minutiöst så det blir total rättvisa och jämställdhet Vad hände med det sunda förnuftet? Jag är övertygad om att två vuxna människor ska kunna hjälpas åt så att båda två mår bra, utan pekpinnar eller lagstadgar? Sverige ska väl inte behöva tala om för oss hur vi måste göra. Och alla mår kanske inte bra av samma regler?

För mig är inte jämställdhet lika med att dela allt på millimetern lika. Jämställdhet är när man tar lika ansvar (nu utgår jag från jämställdhet när det gäller familj och hem) oberoende av vad det gäller. Är jag trött får någon annan ta över. Är någon annan trött så tar jag över. Gör jag 80 % av allt under några månader (nä, Micke jag vet att det inte händer så ofta men rent hypotetiskt) så jämnar väl det ut sig över året. Någon annan gång är jag ofokuserad hemma och då gör person 2 mer vid det tillfället. Det handlar om sunt förnuft och kärlek. Behövs verkligen familjemöten för att styra upp vem som ska göra vad. Hjärnan registrerar väl (om den funkar skapligt normalt) vad som behöver göras och den som kommer först, orkar eller hinner, gör det. Som på vilket jobb som helst - bara det att här gör du det för någon du älskar.

Att det ska vara någon slags uppoffring att vara hemma med sina barn låter tokigt i min värld. Men min värld är min och inte alla andras. Jag har iofs svårt att förstå dem som väljer jobb framför barn, men alla har en egen fri vilja. Och visst, det finns tillfällen när det är svårt att styra över en situation. Och så länge person nr 2 i förhållandet mår bra med situationen så är det kanske inget stort problem heller? (Barnen ska ju tas om hand även på em, kvällar, helger och resten av livet. Inte bara de första två åren).

Alla familjer är fria att välja hur de ska lägga upp sina liv. Det kan ingen lag bestämma. Alla är olika och fungerar olika. Vi har olika värderingar och olika bakgrunder. Men det viktiga i hela den här jämställdhetsfrågan måste väl ändå vara att alla i en familj mår väl! Hur man får till den ekvationen är upp till var och en och ansvaret vilar på alla deltagare. Även den som hamnar i kläm och känner sig ta största ansvaret mot sin vilja.

Det sorgliga i det hela är att det känns som om frågan om vem som har rätt att göra vad, om vi ska ha lag på delat föräldraledighet etc, blir så stor när det egentligen borde vara barnens väl som står i fokus. Inte vem som får göra mer eller mindre. Satsa på karrär eller stå tillbaka (om man väljer att se det så). Hela debatten borde utgå ifrån hur barnen mår bäst. Jag skulle tro att de mår bäst om de får så mycket som möjligt från två håll. Både mor och far. I de fall det finns en mor och en far.

Jämställdhet behöver inte automatiskt betyda att man måste dela allting lika in i minsta detalj. Man ger och man tar. Det viktigaste måste väl ändå vara att alla inblandade känner sig nöjda, mår bra och är lyckliga i de beslut man tar. Tillsammans.
Sådärja, in dimman igen.

Men jösses...

...jag glömde ju bort en sak. Jag sprang idag. Jag tog verkligen på mig de där skorna, ett par shorts och en t-shirt med sportigt tryck på och sprang. Det måste sett för jäkligt ut. Jag såg ut som en sådan man åker förbi med bil ibland och fnissar åt för att de ser så klumpiga ut när de springer. Jag ska aldrig fnissa åt någon mer. För det ligger ett jäkla kämpande i de där klumpiga stegen.
Sen åkte jag hem och spelade fotboll med killarna i trädgården och sträckte mig i ljumsken när jag lyfte benet 2 cm för att sparka till bollen. Micke gjorde narr av mig för att jag är så ovig. Så vi skickade ut honom på sjön som straff. Så där sitter han nu, straffkommenderad i regnet på sjön och mår förmodligen som en kung. Han ringde nyss men slängde på luren eftersom det nafsade i kroken. Kanske har han något stort på gång. Kungen i huset.

Möhippe-helg

Tack snälla Mia för att du ska gifta dig. Utan dig hade jag inte haft så roligt i lördags! För då var det din möhippa. Vilken dag!

Kidnappning på motorcykel, kaffe och ridlektion på Gunnargården - sen gokart. Jag har aldrig åkt gokart innan men som jag ångrar det - det var ju hur kul som helst. Vi förvandlades från mogna 30-nånting-åringar till 13 st tävlingsdjävlar som åkte skiten ur de där små rallybilarna. Efteråt var alla i extas och villiga att köpa varsin gokart med sig hem. Bara för att. Jag vann inte så därför tänker jag inte skriva något om prisutdelningen. Men jädrar så kul.

Sen skivinspelning och slutligen relaxen på Bryggan med bubbelbad, bubbelvin, bastu och sjöbad i åskoväder. Vi satt i det där badet i 2,5 timme innan några (no names) drog igång vattenkrig och gjorde bomben i baljan. Sen upptäckte vi en kamera i hörnet och sansade oss. De har en rolig film att kolla på idag, Resdax. Eventuellt var inte kameran på. Hoppas vi.

Sen ordninggörning av 13 tjejer på ca 6 kvadratmeter. Vin och hårtorkar överallt. Sen mat på Bryggan och en blivande brud som inte ville gå hem utan dansa vilket fick oss att gå till Pluto. Troligen har de aldrig sett så gamla som oss där förut men vi dansade som galningar några timmar innan hon började vackla lite, våran lilla Mia. Då tog vi på gåskorna och gick hem.
.
Micke hade tagit med sig alla barn och åkt till farmor och farfar så jag hade hela huset för mig själv ända till söndag em. Vilken helg! Tack Mia!

Måndag på riktigt

En måndag som började som man kan vänta sig av måndagar.
1) Regn
2) Målarna ringde och sa att de kommer inte idag men på torsdag. Nästa vecka.
3) Klockan är ju bara nio så det dyker säkert upp mer...

Men helgen innan den här trista måndagen har varit toppen.

Babbel

Så här i efterhand när jag läser det jag skrev innan så känns det som om vi har ett hus med idel trasiga saker och smuts. Men så är det inte. Pappalediga Micke sköter ruljansen hemma med den äran, men mest fokus ligger såklart och självklart på trädgården. Det här trädgårdslandet är inte att leka med. (Här skulle jag satt in en bild på det men Micke har med sig kameran på sjön). Här finns det mesta, och det är inte tack vare mig. Jag är ganska usel på trädgårdsland.
Ska nu ut och skörda lite smultron, ruccola och persilja till kvällsmaten.
Mamma är här och kollar tv, barnen sover och Micke är som sagt ute och fiskar. Själv sitter jag och planerar för bröllop. Dock inte mitt eget. Det kan jag nog se mig i stjärnorna efter. Men Karlsson är väl minst lika fint som Dower. Karlsson är ju ett gediget äkta svenskt namn. När jag tänker efter så vill jag ändå inte byta namn. Jag heter ju Karlsson.
Färdigbabblat för idag.

Jag vann!

Igår kom jag hem sent från tjejmiddag (jättemysigt som alltid) och smög upp i sovrummet.
Men Micke sov inte. Direkt jag kom in i rummet kände jag att något hade hänt.
Jordhögen var borta!
Jag hade på känn att det skulle hända förr eller senare, för igår började Nea sopa omkring lite i den med mina kläder som låg i spridda skurar över golvet, och då kändes det inte helt rätt att ha den kvar längre. Men sen glömde jag av den, men Micke som har bättre minne än jag kom ihåg den. Och tog bort den. 1-0 till mig.
Nu ska jag sätta mig och undra vilken nästa tävling i huset blir. Kanske vem som lagar toalettstolen nere först. Den har läckt och varit avstängd i 2 månader nu. Det är lite tokigt att behöva springa upp och gå på toa jämnt. Speciellt med 3 småbarn i huset som behöver kissa då och då.

Hemska glömska

Jag glömde gå och få sprutan igår. Det var inte bra, för den där sprutan ska göra mig klarare i huvudet, piggare, mer lättkoncentrerad, men framförallt hoppas jag den ska aktivera mitt minne.
Nu har jag glömt cykeln på stan två gånger på en vecka. Jag cyklar dit. Men det glömmer jag ungefär samtidigt som jag fäller ner cykelstödet. Sen går jag hem och cykeln står kvar och så får Micke gå och hämta den.
Vi har provmålat lite på huset. "Titta hur det ser ut innan du går till jobbet " säger Micke. Ja, säger jag och går ut genom dörren. Och går till jobbet. Utan att titta på färgen. "Ta med dig blöjor upp" säger Micke. Ja, säger jag och kommer upp med pyjamasar men inga blöjor. Vad är det för fel på mig? Jag skämtar inte om jag säger att det fastnar mer i en teflonpanna än i mitt huvud. Ibland. Ibland kommer jag ihåg jättebra. Just nu kommer jag inte på något exempel. Men jag känner på mig att det måste finnas något.

Livet går vår väg

Just nu går livet vår väg. Kvällen igår var en av de mysigare på länge. Vi gick och satte oss på Bryggan och drack öl och åt mat och där satt vi sen och löste alla livets problem på en gång. I solnedgång. Ja, det var mysigt. Micke sneglade lite på båtarna på sjön men jag låtsades att jag inte såg. Lite fiskesugen var han nog men jag inser att det där är ett konstant tillstånd hos honom och inte så mycket att bry sig om. Gick sen hemåt och tittade på hus, färger, uteplatser, stensättningar, markiser, altaner och annat som ligger oss varmt om hjärtat för stunden.

Färgen Micke var och hämtade i måndags såg så himla bra ut vid första anblicken. Men när vi stått och vägt för och emot ett tag så var den inte alls som vi ville. Iväg till Borås, blanda ny variant. Men sen började det gå vår väg. Den här färgen tror vi på. Idag. Imorgon kan vi ha ändrat oss.

Underbara kväll

Hurra, vi har fått barnvakt ikväll. Barnen sover och mamma kommer hit om en stund och sitter barnvakt. Så jag och Micke ska gå ut och gå. Ihop!! Kanske, kanske att vi promenerar förbi Bryggan och kanske kanske att vi beställer in en öl var. Och där ska vi sitta i solnedgången och må så himlans bra. Vilken kväll det här blir. :-)