Ett liv utan bilder...

En blogg utan bilder funkar ju inte. Ett liv utan bilder funkar ännu sämre. Vi måste köpa en kamera. Jag är ungefär lika besatt av bilder som dagböcker. Skriver dagböcker och tar kort på allt som om det gällde livet. Och det är kanske precis det det gör?

Det roligaste just nu är att jag tog B12 sprutan (som bl a sägs påverka minnesfunktionen i hjärnan) förra måndagen. Men glömde betala.

Det tristaste just nu är att Nea är sjuk. Men vi har haft en go dag här hemma och kollat film, bakat, ritat och myst. Så värre kunde det verkligen vara.

Om självständighet

Det har skett en radikal förändring i husets yngre kretsar. Någon gång, utan att jag har märkt det, har våra barn blivit stora.

Micke gick upp kl 5 idag för att fiska. Jag låg kvar i dvala. Jack kom in vid 7 och ville bli kliad på ryggen. En halvtimme senare vaknade de andra två och vi satte på Trazan och Banarne på tvn. Dvs jag kunde somna om en stund till. Vaknade vid 8.30 av att det var misstänkt tyst. Inga barn på övervåningen. Alla barn där nere...hm. Ropade ner och frågade vad de gjorde. Dukar ropar de tillbaka. Lät ju - bra. Så jag hoppade in i duschen. Gick ner och möts av ett färdigdukat bord. 3 paket youghurt, mjölk (till ditt kaffe sa Love), en påse morötter, ost, bregott och ett gäng öppnade småyoghurtar som de små liven satt och åt. Glas, brickor och underlägg var också på plats. Nea hade även dagen till ära stassat sig i Zlatantröja nertill och Svenssontröja upptill. Killarna hade shorts, benskydd och fotbollsskor. Kort på denna härlighet finns i mobilen men jag fattar fortfarande inte hur jag får dem därifrån till datorn. Varken blutooth eller sladd funkar. Tyvärr. Hade behövt en Jesper här nu. Hör du det Jesper!!

Hur som helst som den blödiga mamma jag är så blev jag rörd. För att de dukat fram frukost, jag vet det är tramsigt. De är ju inte precis bebisar längre. Men de har sån koll! När fick de den?

Inte nog med detta...Efter lunch gick de sedan själva till Emil för att leka. Emil bor 4 hus längre upp på gatan och mamma Emma stog ute på trottaren och tog emot. Men ändå!! Hur ska det kännas när de ska till Ibiza första gången? Hur kände mina föräldrar när jag åkte till Mallorca och var 18 år och tuffast i hela världen? Hur vågade de?

Hade sen en go eftermiddag. Nea somnade, jag hann skotta trottoaren, tvätta, städa tvättstugan, hänga tvätt, diska, röjja, dricka kaffe, läsa hela GP alla tre delar och äta glass innan Nea vaknade och Jack, Love och Emil kom till oss för att leka lite till. Var ute hela em och byggde snöfort och åkte snowracer. Anders och Tuva kom över en stund och Adam och William. När storkillarna kom gick jag in för att laga kvällsmat och alla barnen drog vidare som en svärm till Adams trädgård. Jag verkligen verkligen tycker om att ha grannar. Särskilt som vi har de bästa man kan tänka sig.

Sen kom Micke hem, glad och lycklig efter att ha fått en 9,någonting-kilos gädda. Och detta toppade jag med att ha lagat färdig kvällsmaten. Haha, jag briljerar!

Ska nu se om det finns någon chans att någon vill lägga sig och sova. Sedan ska jag kolla klart Maria Larssons eviga ögonblick.

Sovmorgon, pulka och fotboll

Har glömt sladden till datorn och batteriet är snart slut men ett kort litet inlägg hinner jag nog med innan den dör.

Jag fick frukost på sängen i morse! Jack kom upp med en tallrik mackor, Nea och Love kom med varsin morgontidning, Micke kom med kaffe. Bästa möjliga start på dagen. Tog det lungt hela fm, innan vi tog på alla kläder och gick ut vid 12. Vi hann bära in en pall pellets och åkte hundra vändor snowracer innan det var dags att gå in igen och äta lunch (middag säger man bara på landet har jag lärt mig... haha). Så vi åt lunch och somnade i en hög i soffan efter det. Innan Jenny, Tuva och Anders fick fart på oss och drog med oss ut i snön igen. Men före det; sedvanlig let efter handskar, mössor, overaller, barn och framförallt strumpor. Det är ingen lek det där.

Sen gick vi in och åt kvällsmat. En klassisk näringsrik korv i bröd innan vi tog på oss alla kläder igen och åkte upp till fotbollshallen för att kolla när Micke spelade match. Vetaranerna i LIF mot klubbens seniorlag. Veteranlaget tog hem en förkrossande seger!! Undrar vad tränare Dower tycker om det :-)

Jack, Love och Nea hade full uppbackning i hallen. Till deras stora lycka var Ludvig den första de fick syn på och sen släppte de inte honom ur sikte. Han är skyhögt på topplistan i det här huset.

Så in i bilen igen, snabbt stopp vid kiosken för inköp av varsin klubba (och glass till mig och M). Nu sitter de som en liten klubbklabbig grupp i soffan och kollar på katten Gustav. Micke står och steker ägg till äggmackorna och morgondagens fiske. Han har blodiga knän och halvkrossad armbåge.

Jag sitter som bäst och funderar på vad vi som inte ska fiska ska ägna söndagen åt. Skridskor, baka, pulka, skidbacken eller städa (en riktig högoddsare). Beror lite på vilket humör mina tre kompanjoner är på. Beskedligt eller upproriskt.

Oj, nu lyser det rött uppe i hörnet.
Ha en go lördagkväll!

Veckorapport

Shit, fredag igen. Det är ju helt fantastiskt hur det blir. Måndag -fredag, måndag-fredag. Joxet där emellan bara går. Fast jag har verkligen inget att klaga på, har haft en lyxvecka får man väl säga. Massage på tisdagkväll hos Helen som tar hem priset som universums bästa massörska. Onsdagkväll med tjejmiddag hemma hos Anneli. Torsdag och halvdag. Hämtade en mindre mängd barn på dagis och drog ut till Svedbergs Badrum i Dalstorp för att fika med Kicki och fixa ny toalettstol. Den nya toalettstolen innebär att vi inte längre behöver hämta vatten i en hink i köket och hälla över ettan alternativt tvåan. Istället kan vi nu spola som helt normala människor brukar göra. Vi har haft det så där i ett år nu och det börjar likna följetongen med jordhögen i sovrummet (för er som läst här ett tag). Men nu är det fritt fram för toabesök även hemma hos Dowers. Lyx i det lilla.

Sprutan verkar ha gjort nytta, för mig veterligen har jag inte glömt något på länge. Förutom att jag inte hittar mina handskar och min mössa. Bagateller i sammanhanget. Jag har dessutom inte sinkat oss på morgnarna utan varit påklädd och klar när jag måste. Eventuellt har Micke en annan syn på saken, men eftersom han inte bloggar så får ni inte reda på den utan vi bestämmer att vi går på min version. OK?

Bestämde date med Micke utanför dagis efter jobbet idag. Hämtade barnen och drog sen på stan för en semlefika. Sen kom sockertoppen som ett brev på posten och vi hade barn utspridda på hela Storgatan. Då åkte vi hem.
Statusen just nu är vin, soffa och film. Barnen har somnat, vi är färdigätna och i DVDn väntar Maria Larssons eviga ögonblick. Om Micke kan slita sig från På spåret... Imorgon blir det sovmorgon för mig, har lobbat lite för frukost på sängen. Får se hur det funkar. Har gott hopp. Micke ska fiska på söndag och är därmed ovanligt medgörlig så här dagarna innan.

Formtoppen nådde sin höjdpunkt idag när jag fick ett nytt godispaket från min gamla arbetsplats. Jag har världens bästa bild på det i min mobiltelefon men jag måste ha den enda mobiltelefon i världen som man inte kan få över bilder från? Eller är jag bara oteknisk? Men den påsen var jättestor och just den påsen ska jag äta upp från topp till tå. Nu. Tack IPM!

Helgrapporten

Efter den här helgen har jag ökat på mitt sociala liv med ungefär 100%. Härligt! Sportlovs-Micke och barnen åkte till Limmared och farmor och farfar i fredags så jag hade lite strötid att slå ihjäl på fredag em. Löste detta ickeproblem genom att ringa Charlie som gärna ville följa med på en helt onödig men mysig tur till Jönköping för lite fika följt av sedvanlig IKEA-runda (som gick till historien som en av de billigaste någonsin).

Lördag och alla hjärtans dag med sol, snö och snögalna ungar. Hängde i trädgården med grannar, nybakat sockerkakshjärta, kaffe, snowracer och allmän helylletillvaro. Satt i solen och fick fräknar och kände vår i luften.

Lördagkväll ihop med fam Brorsson. Killarna gjorde maten, barnen lekte och jag och Annica delade en flaska Proseco innan klockan var åtta. Alla hjärtans dag minsann, hihi.

Söndag i solsken den också. Jennie, Thea och Nova här och åkte på snön hela dagen. Anders, Jenny och Tuva kom över de också. Kaffet kom fram och Jennie hade med sig chokladbollar. Så där satt vi återigen i solen och mumsade kaffe och fika. Livet är härligt ibland. På riktigt.
Micke drog iväg en sväng på sjön för att fånga storgösen. Jag och Jennie försåg barnen med mat och oss själva med te och godis. Tog oss sedan samman och plockade på alla barn alla kläder för eftermiddagspasset i pulkabacken. I detta påklädningsskede längtar jag alltid så oändligt mycket efter vår. Trots att jag älskar snö. Men påklädningsgrejjen älskar jag inte. Shit, vilken tid det tar! Men ut kom vi och när man väl kommit ut då får man stanna ute så det är någon vits med allt jobb. Så jag släppte inte in oss igen förrän det var dags för kvällsmaten.

Så måndag igen då. Ny vecka, nya möjligheter bla bla. Har varit ute och gått en snabb kvällstur i allt det kalla, -12°. Fick sällskap med mamma och Sigge sista biten. Och en påse nybakta skorpor som hon gjort idag. Den påsen har halverats den senaste timmen. Jag har noll karaktär. Det måste vara någon form av instinkt från ett tidigare liv. Jag kanske svalt då, alltså ser jag det som min plikt att äta upp. Inte sluta innan varje smula är slut. Oavsett om det gäller en påse nonstop, en påse kakor eller 3 semlor. Står det där så åker det raskt och ovillkorligen ner i min mage. Rubbet.

Var och tog en B12-spruta i morse. Får se om det hjälper. I morse gick jag in 4 gånger för att hämta grejjer jag glömt. Så här är det; Jag går ut och sätter alla barn i bilen. Låser huset. Kommer på att jag glömt själva B12-injektionen. Går in och hämtar. Går ut, låser huset. Sätter mig i bilen och inser att jag lämnade handskar och bilnyckel inne när jag hämtade B12:et. Och så får jag gå in igen. Och så där håller det på. Väl på dagis inser jag att jag glömt Neas snuttefilt. Lämnar barnen. Åker hem och hämtar den. Men glömmer att lämna den på dagis utan åker istället och tar sprutan och sen till jobbet. Suck...

Och om ni orkat läsa ända hit ner så säger jag nu kram och godnatt. Sov gott!

Jäjä, nästan påklätt och klart. Återstår bara lite detaljer här och där.

Glory, glory Man United...

Gissa tre gånger vilket lag vi håller på här i familjen Dower. Ni får tre gissningar.

3 stycken barn under 3,5 år står inne på toaletten och gör sin sedvanliga gemensamhetsbajsning. Samtidigt som de sjunger Glory, Glory Man United.

Den finaste morfar

Det här är svårt... Tomhet, saknad och svårt att förstå och ta till sig. Vår bästa och finaste morfar och gammelmorfar Lennart har blivit en ängel. Den vackraste och vitaste någon någonsin har mött. Saknaden är så stor att den inte går att begripa. Det där eviga avskedet som jag vägrar tro på. Men som plötsligt blir verklighet. Vi tacklar det på ett sätt. Våra barn på ett annat; Duvorna vid vårt fågelbord är morfar Lennart och mormor Margit. Han kom till himlen på ett självklart sätt; "Morfar Lennart gådde ut med sina käppar och åkte till himmelen". Helt enkelt. Och visst är det så det måste vara. Och där finns han med sin andra familj och tittar på oss med den ödmjuka, stillsamma värme och kärlek som han alltid har gjort. Vi saknar dig oändligt!