Jag är vråååltrött. Helt galet supertrött. Kul inledning eller hur? Mycket energi i detta inlägg med andra ord. Men livet är SÅNT. Ibland är det upp, ibland ner. Just nu är det egentligen upp. Men strax efter klockan 20.30 är det sannerligen ner. Ändå. Jag behöver LJUS. Eller barn som håller mig vaken. Idag somnade Love 20.29. Därav sluttiden 20.30. Hade då legat tätt intill honom i sängen och pratat viktiga grejjer. Vi kör även gissningstävling som går ut på att han ritar i luften. Och jag gissar vad han ritar. Det blir aldrig rätt.
Hämtade barnen vid 3 idag. Härligt med dessa tidiga eftermiddagar när mörket inte hunnit fram. Fint att få se familjen i dagsljus. Utanför huset väntade Elle och Stella på att få komma in och ge oss lite mysigt sällskap. Efter 15 minuter av det sedvanliga toalettracet efter dagis, dvs 3 barn som alla ska göra 2:an samtidigt på 2 toaletter på två plan, kunde vi börja prata med varandra. Jag liknar väl en stirrig höna som springer fram och tillbaka mellan toaletter, kaffekokare, frysen, toaletter och micro.
Stella var först förstummad över allt liv och brôt, men var efter en liten stund med på leken och i sitt esse. Fikade lite och när grann-Anton kom över med sin u-båt fyllde vi badkaret med vatten och sen var saken biff. 5 barn på rad vid badkaret. Vatten är överlägset bästa tidsfördrivet. Och överlägset blötaste.
Anton stannade på kvällsmat och till efterrätt bjöds det på pepparkaka. Vill gärna vara på den säkra sidan och vakna upp till snälla barn imorgon. Själv har jag tryckt i mig ett halvt paket så jag bör ju ha säkrat mig själv.
Micke jobbade sent och kom hem och gjorde succé innan barnen somnade. Ska nu övertala honom om vikten av att vi omgående byter ut bokhyllan mot en annan bokhylla. Jag har försökt i 2 år utan resultat. Men plötsligt händer det som det heter...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar