tisdag, juni 16, 2009

Kassler och rekordfiskar

Ojoj, vilken miserabel helg det blev av vår roadtrip... Fotbollen förlust. Sen blev jag fullständigt toksjuk och fick frossa och feber på en kvart. Låg sedan mitt ute i urskogen långt från någon form av civilisation och tillika alvedon och ipren eller dylikt. I 48° feber och frossa. Ungefär som i Robinson kan jag tänka mig. Micke försökte hålla stämningen på topp för de tre små och sig själv medans jag låg och huttrade och hallicunerade på övervåningen. Vad gör febern med hjärnan?

Söndagmorgon kom farmor och farfar farande med alvedon och bullar i högsta hugg. Micke, barnen och farmorn gick på upptäcksfärd och jag frossade i värktabletter och sov. Hem - sov. Måndag - sov. Men här är vi nu och det är tisdag och livet börjar återvända. Såpass att jag håller på att laga middag till M. Han har gjort sig förtjänt av det som han servat mig i helgen. Och småfisarna.
Nu återstår då bara att huvudgästen ämnar komma hem och äta den kulinariska grej jag åstadkommit av ett tomt kylskåp. Eller tomt och tomt men det är inte lätt att laga middag på frukt, ketchup och jäst. Den hade dessutom gått ut såg jag. Men så låg där en liten förlovad kasslerbit längst in i kylskåpet, lite färska örter, creme fraiche och riven ost och sånt där. Ni hör ju... Har aldrig utgett mig för att vara någon Leila heller så...
Men var är han tro... Vill ni veta en kul grej? Att han är och tittar på en bild. Av en fisk. Men nänä, inte vilken som helst, en personbästa-fisk nämligen. Gös kanske? Eller gädda eller abborre. (Förlåt Oscarssons att jag lyssnade dåligt på hela historien). Jamen vad gör man då? Jo man måste såklart åka och titta på den! Höra historien bakom...och passa på att ösa båten och känna lite på motorn och dunka lite i båtplåten eller plasten och...
Fast innerst inne är jag nog lite avundsjuk på att ha ett sådant brinnande intresse för någonting. Men som jag sagt tidigare, det ligger kanske ett blivande intresse och brinner i mig utan att jag vet om det. Man måste ju testa sig fram. Matlagning - nja. Men jag har inte gett upp än. Kasslern är klar.

1 kommentar:

Annica sa...

Hej, man tager vad man haver :-)
Mätt goer o glaer....