Fars dag utan farsdagspresent

Fars dag började utan far hemma men med en drös barn i sängen. De flesta uppe vid huvudkudden. Själv låg jag på tvärsen nere i fotändan för att få någon form av plats i min egen säng.

Salmoniderna hade en av sina årliga fiskresor i helgen och vi som inte fick åka med, dvs fruar och barn var hos Annika igår och hade en mysig fiskefrukväll.
Men tre små barn kräver sin logistik och eftersom jag var vinsugen så tog jag inte bilen utan två vagnar dit. Min svägerska och tillika privata socialhjälp ställde upp och drog hem en av dem mitt i natten. So far jättebra, men såklart vaknade de vid överflyttningen från vagn till säng. Och som de vaknade... De var vansinniga. Båda skulle sova i min säng och trots att jag låg mellan dem så lyckades de bli osams och skrek lite till för den skull också. Och där låg jag och tänkte att jag skulle vara glad som har barn som kan skrika. De kunde ju varit stumma, eller döva eller något annat.

Men glad var jag inte jättemycket när de trots allt skulle upp i ottan. Jack gjorde en jätteinsats och lekte med Nea i en timme innan jag behövde rycka in. Dagen utvecklade sig så sakteliga åt det bättre hållet och efter en trög start kom vi iväg upp till Sporthallen alla fyra för att kolla storkusinens handbollsmatch, dricka en stor mugg kaffe och några festisar. Sen kom Micke hem. Till sitt ganska mediokra farsdagsfirande. Ingen present, bara en vråltrött mamma och en samling duracell-kaniner. Han verkade ta det bra. Vi får ta farsdagen imorgon istället. Alla behöver väl inte göra samma alltid?

För övrigt;
Nea har kissat på pottan hundra gånger idag. Och någon liten skvätt utanför.

Love och Jack måste vara universums snällaste storebröder. De springer benen av sig för att hämta nappar, gosedjur, trösta, klappa, busa och få Nea att skratta. I det läget förlåter jag dem snabbt en natt i krigsberedskap. De är jättegoa. Helt objektivt.

Nea sjunger blinka lilla stjärna som Celine Dion.

Micke vann Flugbågens vandringspokal med en regnbåge på 1,85 kg (känns inte som så mycket eller?)

Det är skönt att Micke är hemma igen. Jag ska gå och säga det till honom nu. Om jag inte varit så tydlig med det innan idag...