För nu har jag hamnat deeply i förnekelsefasen; Gör så mycket onödiga saker som möjligt på datorn en stund så kanske PPT:n är färdigt när jag tittar på den nästa gång. Bra dag annars. Kom hem lite senare än vanligt från jobbet. Möts av tända ljuslyktor på trappan, levande ljus i köket, dukat bord, speedade, glada ungar och glad Mike. Lite ljus och livet känns plötsligt väldigt relaxat. Så enkelt det kan var ibland.
Hemlagad fiskgratäng serverades. 2 av 3 barn tvärvägrar att smaka. Och pang så krackelerade idyllen en aning. Jag har en liten, ganska stark, längtan till den dagen barnen äter det vi äter utan kommentarer mer än att det var jäkligt gott.
Lite fix och trix och rätt var det är så är barnen ätna, badade, gosade med och nerbäddade. Kvar fanns jag, Mike... och två datorer. Jättepraktiskt, istället för att prata mejlar vi med varandra. Skitbra och effektivt. Klartext och inga kommunikationsproblem... Äh, skoja bara. Sicket trams. Ska kolla efter om den där PPT:n har blivit klar än ...
1 kommentar:
Ha ha, du är rolig :-)
Dina texter ger mig en klar bild av hela scenen/tillvaron...
Kram
Skicka en kommentar