måndag, maj 04, 2009

Life is like a box of chocolates...

...You never know what you're gonna get...
Men idag har jag sannerligen fått en blandning mellan dukatcrisp och körsbär i likör. 3 goa ungar och ett gäng polare som hänger som en klase apor i trädet när jag kommer hem, det är dukatcrisp. När skocken sen förvandlas till hungriga, griniga och motvalls börjar det smaka körsbär i likör.

Bästa mormor hämtade barnen på dagis idag och hade dessutom tagit med sig kvällsmat. Så underbart med mysigt sällskap och en extra hjälpande hand. Hann åka några repor Bobbycar på trottoaren och härja i grannens trädgård innan det var dags för mat. Jag har aldrig tjatat så mycket i hela mitt liv som de senaste veckorna. Trillar öronen automatiskt av när de fyller fyra? Men in kom vi till slut på något vis. Kommer inte riktigt ihåg hur.

Åt, borstade tänder, tog på pyjamas och stoppade den trötta skaran i säng. Läste en Pettsonbok från pärm till pärm. I en oerhört förkortad egen version. Efter oceaner av pussande, kramande, näsgnuggande och klappande var killarna färdiggodnattade. Dags för lillprinsessan som körde sitt eget lilla race. Hon sover som en stock på nätterna så ingen skugga ska egentligen falla över henne men ibland är hon faktiskt rätt ilsken... Hon skrek och skrek.... Men efter några års kvälls- och nattskrik utvecklar man någon form av introvert öronskydd. Hjärnan registrerar inte riktigt. Så jag hann plocka ordning på tvätthögarna (surbitter körsbär i likör) innan hon slutade gråta och jag kunde lämna husets övre plan, men så blev det gjort också. Inget ont som inte bla bla.

Nu är det fridens i Dowerhuset. Micke är och kollar Elfsborg, knoddsen sover, tvätthögen är ett minne blott och bara det borde ju befria mig från resten av alla husets "borde-grejjer". Iallafall för den här kvällen. Fattas nu bara att någon kommer med en härlig kvällsmat, en skitbra film och en skål popcorn! Jag väntar...

3 kommentarer:

annika sa...

ja du Nina som svar på din fråga..typ en kvart!

Anna B sa...

Ser i annat inlägg att du önskar dej kommentarer, och det är du baske mej värd kvinna! Vilken skön blogg, och inspirerande. Fick barn i september och somnar oftare än acceptabelt med henne runt 20.30-snåret. Du håller ju ut och fixar med allt möjligt.

Ser att ni tappat och hittat en ost också. Jag la visst vår i frysen i morse.

Nina sa...

Anna, Annika tack för fina kommentarer :-) Skönt att höra att ordningen är av övergående sort.

Och Anna, det är ju fantastiskt mysigt att somna ihop med en fjunig nacke. Desto jobbigare att vakna och byta säng :-)