Vilken grej bloggerit är... Bloggberoendet sprider sig som bananflugorna i vår sopsortering. Vilket jag är glad för. Gillar att läsa vad folk tänker. Hur redigerad, putsad, sann eller tillstukad versionen är så är det ord som kommer från någons alldeles egen hjärna och eget hjärta. Det gillar jag.
För mig har det varit världens bästa avkoppling, urladdning, sysselsättning men nu är det so long och the end. För den här gången är väl bäst att säga. För Dowerfamiljen lever ju kvar i allra högsta grad, den för ett herrans liv dagarna i ända men vad annat kan jag göra mer än att tycka det är en magnifik tillvaro att ha the D-family i krokarna. Oavsett hur många gånger jag önskar mig själv till ett tystare och lungnare ställe. Men just nu är det fridens och snabbar jag mig så hinner jag ta en kopp kaffe och läsa tidningen innan tre bullerskador kommer nertrillande i trappan och börjar mitt liv igen. ;-)
Stora kramar från big mama i soffan jämte M.
4 kommentarer:
Vilken härlig åktur vi fått i Dowerfamiljens rollercoaster. Tack för underhållning och goa leenden. Du har förgyllt många stunder.
Sommar och sol!
från "bloggarn på stan".
Neej vad tråkigt. Det har i alla fall varit underbart att läsa om hur ni har det. Kram till er från Kristin E
Jag hoppas du kommer tillbaka igen framåt hösten när mörkret sluter sig runt våra hus redan innan vi hunnit utanför jobbets portar.
Var sak har sin tid som man brukar säga men som du redan fått höra förut så är du en oerhörd talang på att skriva. Kanske du använder din kreativitet på nytt sätt och dina ord får nya vägar att vandra.
Bara framtiden kan utvisa vad som sker.
Får du någon gång lust att skriva vet du att vi är många som står där och vill läsa...
Oj vad tråkigt - men jag förstår ju så klart. Nu måste jag ju börja ringa dig hela tiden för att få koll på vad ni gör! Jag kommer sakna din blogg massor
Kram Annika
Skicka en kommentar