måndag, februari 16, 2009

Helgrapporten

Efter den här helgen har jag ökat på mitt sociala liv med ungefär 100%. Härligt! Sportlovs-Micke och barnen åkte till Limmared och farmor och farfar i fredags så jag hade lite strötid att slå ihjäl på fredag em. Löste detta ickeproblem genom att ringa Charlie som gärna ville följa med på en helt onödig men mysig tur till Jönköping för lite fika följt av sedvanlig IKEA-runda (som gick till historien som en av de billigaste någonsin).

Lördag och alla hjärtans dag med sol, snö och snögalna ungar. Hängde i trädgården med grannar, nybakat sockerkakshjärta, kaffe, snowracer och allmän helylletillvaro. Satt i solen och fick fräknar och kände vår i luften.

Lördagkväll ihop med fam Brorsson. Killarna gjorde maten, barnen lekte och jag och Annica delade en flaska Proseco innan klockan var åtta. Alla hjärtans dag minsann, hihi.

Söndag i solsken den också. Jennie, Thea och Nova här och åkte på snön hela dagen. Anders, Jenny och Tuva kom över de också. Kaffet kom fram och Jennie hade med sig chokladbollar. Så där satt vi återigen i solen och mumsade kaffe och fika. Livet är härligt ibland. På riktigt.
Micke drog iväg en sväng på sjön för att fånga storgösen. Jag och Jennie försåg barnen med mat och oss själva med te och godis. Tog oss sedan samman och plockade på alla barn alla kläder för eftermiddagspasset i pulkabacken. I detta påklädningsskede längtar jag alltid så oändligt mycket efter vår. Trots att jag älskar snö. Men påklädningsgrejjen älskar jag inte. Shit, vilken tid det tar! Men ut kom vi och när man väl kommit ut då får man stanna ute så det är någon vits med allt jobb. Så jag släppte inte in oss igen förrän det var dags för kvällsmaten.

Så måndag igen då. Ny vecka, nya möjligheter bla bla. Har varit ute och gått en snabb kvällstur i allt det kalla, -12°. Fick sällskap med mamma och Sigge sista biten. Och en påse nybakta skorpor som hon gjort idag. Den påsen har halverats den senaste timmen. Jag har noll karaktär. Det måste vara någon form av instinkt från ett tidigare liv. Jag kanske svalt då, alltså ser jag det som min plikt att äta upp. Inte sluta innan varje smula är slut. Oavsett om det gäller en påse nonstop, en påse kakor eller 3 semlor. Står det där så åker det raskt och ovillkorligen ner i min mage. Rubbet.

Var och tog en B12-spruta i morse. Får se om det hjälper. I morse gick jag in 4 gånger för att hämta grejjer jag glömt. Så här är det; Jag går ut och sätter alla barn i bilen. Låser huset. Kommer på att jag glömt själva B12-injektionen. Går in och hämtar. Går ut, låser huset. Sätter mig i bilen och inser att jag lämnade handskar och bilnyckel inne när jag hämtade B12:et. Och så får jag gå in igen. Och så där håller det på. Väl på dagis inser jag att jag glömt Neas snuttefilt. Lämnar barnen. Åker hem och hämtar den. Men glömmer att lämna den på dagis utan åker istället och tar sprutan och sen till jobbet. Suck...

Och om ni orkat läsa ända hit ner så säger jag nu kram och godnatt. Sov gott!

Jäjä, nästan påklätt och klart. Återstår bara lite detaljer här och där.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Hej! Nina, vet inte om Mikael sa det men jag sa till honom att jag tycker att du ska börja skriva barn böcker.
Du är ju expert på att få till hela berättelser med jättelite text-det är en konst!
Du har ju en hel blogg med bra uppslag.
"Ängeln Lennart"
"Mamman som bara skulle..."(om glömska mammor)
"När pappa fixade Borren"
plus en hel lång lista till..

Jag ska köpa -jag lovar!
Annika L

Nina sa...

Hej Annika, jodå Micke hälsade :-)
Tack!! Det kanske ska bli mitt nya hobbyprojekt. Du kanske vill vara med? Vi (eller iallafall jag) som den bloggslav jag är följer ju din också såklart ;.)

Anonym sa...

Jag håller med Annika! Tycker att du är superbra på att skriva!
Och ni två ihop skulle definitivt vara ett team. Annika skulle dessutom kunna bidra med underbara, vansinnigt söta illustrationer.
Jag kan bidra med att fota er till en sådan där författar-bild som ni kan ha på insidan eller baksidan! ;-)