tisdag, april 13, 2010

Tårar

Kickstartar dagen med en skinande vit Ipren. Har just lämnat en förkrossad kille på dagis. Gråtande, skrikande klistrad mot fönsterrutan. Andra dagen i rad. Det gör ont i mammahjärtat. Små barn, små bekymmer jag vet... men det gör det inte roligare för det. Han är ledsen. Då blir jag ledsen. Så enkelt är det.

3 kommentarer:

Stakebergskan sa...

Usch så hemskt, jag är inte avundsjuk!!!!

Stakebergskan sa...

Usch så hemskt, jag är inte avundsjuk! Men tänk vad glad han blir när du hämtar honom!

Anonym sa...

Ush, ja så enkelt kan man beskriva det. Precis så är det. Hoppas att det bara var tillfälligt. Självklart vill man ju att ens barn alltid ska vara glada, nöjda och lyckliga. Kram från Kristin